I juletid

Visst är det något särskilt med julmusik? 

Julen började tidigt för mig och min svärmor när vi i lördags såg I juletid i Ränneslövs kyrka. 

Jag var väldigt förväntansfull på vägen dit och när vi var framme lyste hela gången upp av brinnande marschaller vilket förstärkte känslan av vad som komma skulle. 

Sångaren Christer Sjögren, Magnus Johansson på trumpet och pianisten Marcos Ubeda bildar en oslagbar kombination av mäktig sång och musik. 

Som ett trevligt tillskott, som höjde upplevelsen flera nivåer, anlitades de lokala körerna Ränneslövs och Ysbys Kyrkokör samt Hope and Glory. Christer Sjögrens röst och musik har följt mig sedan barnsben och jag har alltid gillat honom. Han firar dessutom 50 år som artist i år. Bra jobbat! 

Att då sitta i en vacker kyrka och höra alla dessa julsånger framföras på detta speciella sätt är en ynnest och verkligen en unik upplevelse. 

Minnen från barndomens jular väcktes till liv med O’helga natt, White Christmas, Stilla natt och alla de klassiska jullåtarna. Men även mer moderna låtar spelades och blandades även med icke julsånger. 

När Magnus Johansson framförde ett trumpetsolo till Amazing Grace brast det och tårarna rann sakta längs mina kinder. Den låten har jag hört spelas i många variationer, både live och på skiva, men aldrig hört den spelas så vackert. Även trumpetsolot till Stad i ljus gav mig gåshud. 

En timme och fyrtio minuter senare var konserten helt plötsligt slut och känslan av att vilja höra mer infann sig. Hela ensemblen, med Christer Sjögren i spetsen, promenerade ut i kyrkogången till Sarah Brightmans Time To Say Goodbye.

Då var det ingen hejd på tårarna. Det var en av låtarna som mormor valt till sin begravning och jag har inte hört den sedan dess. Det gjorde inget, det var ganska skönt att höra den,och i det ögonblicket kändes det alldeles, alldeles rätt. 

Anneli 

( Ett 60-tal platser får besök av I juletid under perioden 10/11- 13/1-19 så passa på att boka era biljetter i en kyrka nära dig! ) 

När musiken träffar hjärtat

Hur många gånger har du hört en låt eller musikstycke och flyttats tillbaka i tiden till ett minne associerat till just den musiken?

Alla har sina favoriter bland låttexter. Refrängen som för alltid klistrat sig fast eller versen som är poesi för själen.Många är vi som tilltalas extra av en text som känns äkta, ärlig och trovärdig.

Jag har ett flertal låtar som följt mig genom livet, som ger både glada och sorgsna minnen.

När jag växte upp lyssnades det mycket på dansbandsmusik, både i föräldrahemmet och hos mormor. I familjen är den musiken kallad för ”mormormusik”. Lyssnar än idag på dansbandsmusik och så många fina texter det finns.

För att ta mig igenom olika perioder i livet spelar musiken stor roll och hjälper ofta till med både läkning och för att skapa fina minnen tillsammans med någon. Den starka musikupplevelsen beror på att just du fick den här upplevelsen just då.

Min älskade, fina väninna gav mig tipset om Rick Astleys nya låt Try .Just nu har jag en jobbig period och denna träffade rakt in i hjärtat. Den stärker mig, får mig att fortsätta kämpa och då blir den personlig.

Country och musikal är de generar jag lyssnar på mest. I de texterna finns både hjärta och smärta och de känns personliga.

frontmusik

Musiken har betydelse för hur vi uppfattar oss själva och människor i vår omgivning och därmed för identiteten. Musikämnet har en viktig uppgift att fylla. Det utlöser tårar, rysningar, ilningar, kalla kårar, gåshud och så klart glädje och lycka. Upplevelserna går rakt in i vårt innersta, till tankar och känslor. Musik uttrycker något utöver vad språket förmår. Musiken har en förmåga att väcka känslor och minnen genom våra förväntningar på den. Att höra musik skapar oftast en positiv känsla.

Tänk efter själv. Vilken är din starkaste musikupplevelse? Det är att göra en tidsresa i sitt inre.

Anneli 

 

 

 

 

 

Johnny Cash på en tisdag

Igår var det äntligen dags för sambons födelsedagspresent som han väntat på i tre månader.

20180926_081253702390756153451642.jpg

Förväntan var hög inför showen Johnny Cash Roadshow och vi blev verkligen inte besvikna.

Vilken energi och utstrålning det var på scenen, från början till slut. Clive John som sjunger Johnny Cash har en sammetslen och karismatisk röst och gör låtarna känslomässigt och oöverträffat. Clive ser ut som Cash, han låter och rör sig som Johnny Cash och han gör det med övertygelse. Han återskapar en häpnadsvärd noggrannhet. June Carter sjungs av Emily Heighway som har en underbar röst och samspelet mellan de båda är professionellt och genuint.

Konserten innehåller material från hela Cashs karriär med klassiker från 50-talet som Walk The Line och Folsom Prison Blues till de sista inspelningarna med Hurt från 2002. Alla aspekter av Cash liv är täckta med oklanderlig smak. Givetvis fanns även Boy Named Sue, Man In Black och Ring Of Fire med under kvällen.

Under hela uppträdet visades bilder och filmklipp från Johnny Cashs liv och karriär på storbildsskärm. Där fick vi se allt från svartvita bilder till färgstarka uppträdanden och original LP och singel omslag. Väldigt stämningsfullt.

När showen kommit till sista numret, Ring Of Fire, som sjungs som allsång med publiken lyfter nästan taket.

Johnny Cash Roadshow är en show som inte får missas. Den enda showen som godkänds av Cash-familjen!

Tack, min älskling, för en jättetrevlig och mysig kväll! Alltid lika kul att vara ute med dig!

Anneli