Lästips: Göra gott, en sjuksköterskas berättelse

Göra gott är en kärleksfull inifrånskildring av ett livsviktigt yrke.

Vi får följa med när en orolig mamma för första gången vågar hålla sin för tidigt födda son i famnen. När akutlarmet går. Under plågsamt långa och komplicerade hjärtoperationer. Och vid det svåraste av allt, när ett barn har dött och den sörjande familjen ska ta farväl.

Människor, spädbarn och gamla tillfrisknar och dör i hennes händer. Är det vår fascination för det hemska, sjukdom och död, som gör Göra gott till en sådan bladvändare? Kanske, men i så fall bara delvis. Framförallt drabbar författarens berättelse för att hon så konsekvent framhåller kärnan i sjuksköterskeyrket, den som handlar om bästa möjliga omvårdnad, om att göra gott för medmänniskan. Alla som mött en i rätt läge vet hur värdefull en empatisk sjuksköterska är.

Christie Watson berättar personligt och medkännande om de erfarenheter hon samlat under sina tjugo år som sjuksköterska – från födsel till död, från akuten till långvården.

Den är omöjlig att lägga ifrån sig. Nej, det är ingen spänningsroman, utan omsorgsfullt gestaltade berättelser ur ett tjugoårigt yrkesliv som sjuksköterska … Boken ger ett av världens viktigaste och svåraste arbeten välförtjänt uppmärksamhet.

Christie Watsons hyllade berättelse inger hopp och lyfter fram betydelsen av omtanke, omsorg och vänlighet – även utanför sjukhusets väggar.

Vad läser du för bok?

Anneli

Kan man ha mer otur?

Hann knappt ens börja jobba innan förkylningen slog till.

Har precis kommit igång med arbete så slog förkylningen till med full kraft. Kan man ha mer otur?!

Som vanligt när jag blir förkyld så påverkas luftrören, men de senaste förkylningarna  har jag även haft öroninflammation och även denna gång.

Efter en helg där jag mått riktigt dåligt, besökte jag idag vårdcentralens drop-in. Där fick jag träffa jourläkaren och prover blev tagna innan jag fick diagnoserna akut bronkit och öroninflammation.

imagesw74w7c2w

Bronkit, luftrörskatarr,  leder till att slemhinnorna i luftrören svullnar och bildar mer slem än vanligt. För det mesta går sjukdomen över av sig själv inom tre till fyra veckor. (När jag märker symtom på bronkit brukar jag få gå till läkaren eftersom jag inte brukar kunna självläka ut sådant,)

Luftrörskatarr börjar ofta som en förkylning med till exempel ont i halsen, feber och snuva. Inom några dagar får man också hosta som kan vara slemmig eller torr och retande. Ibland gör det ont bakom bröstbenet, framförallt när man hostar.Hostan kan vara torr och retande, eller slemmig med vitt, gult eller brunt slem.

Om det bildas mycket slem, eller om luftrören reagerar med kramp, kan man få svårare att andas och man kan höra ett pipande ljud från luftrören.

En öroninflammation börjar ofta med en förkylning. Förkylningsviruset gör det svårare för slemhinnorna i näsan och öronen att försvara sig mot bakterier. Även friska personer kan ha bakterier som kan ge öroninflammation i kroppen. Men bakterierna får tillfälle att orsaka sjukdom först då virusinfektionen banat väg för dem.

Vanliga symtom är:

  • ont i örat, särskilt när man ligger ner och sover
  • feber
  • en känsla av lock i örat eller sämre hörsel.

Själva öroninflammationen orsakas av bakterier som oftast inte smittar men inflammationen kommer ofta i samband med en virusinfektion som smittar.De flesta öroninflammationer läker av sig själva.

 

Relaterad bild

 

Nu blir det antibiotikakur och några dagars vila och återhämtning, så ska jag vara som ny igen och redo för jobb.

Anneli

(Källa: 1177 vårdguiden.)

 

Indragning och sommarlov

Nu tar jag sommarlov från sjukvård och behandlingar med mig som patient.

sommarlov

Jag har återgått så smått till mitt arbete och behöver koncentrera mig på det. Jag kommer ju så klart att fortsätta med mina övningar och gymnastik hemma, men vill vara ifrån allt det andra ett tag.

Vintern och hösten har varit påfrestande på många sätt med behandlingar, sjukhusbesök och Försäkringskassan. Samtidigt är jag väldigt tacksam för att jag fick vara med i programmet och jag har lärt mig väldigt mycket om mig själv som en person med kronisk värk. Jag ångrar inte att jag deltog, men skulle jag vetat utgången innan, hade jag nog valt ett annat tillfälle. Det finns någon mening med allt och min tid för behandling och självinsikt var just nu.

Indragning av Alvedon 665 mg

Den värktablett som funkar bra för mig är Alvedon 665 mg. Den har jag tagit länge och den har en bra verkan på min smärta. Jag är väldigt känslig för vissa ämnen och kan därför inte ta vilka smärtstillande som helst. Som jag tidigare skrivit om i mitt inlägg Indragen medicin kommer Alvedon 665 mg att bli indragen. Den 1 juni är sista datumet för försäljning av medicinen. Fram till och med den 31 maj kan Alvedon 665 mg förskrivas som vanligt, lämnas ut inom sjukvården och expedieras på apotek. Patienter som har flera uttag på sina recept bör få nytt recept på alternativ behandling så snart som möjligt. Europeiska kommissionen har beslutat att Alvedon 665 mg, tablett med modifierad frisättning, ska dras tillbaka från marknaden. Beslutet är bindande och ska genomföras i samtliga medlemsländer i EU. Skälet till indragningen är svårigheter att hantera överdosering av Alvedon 665 mg.

Övriga läkemedel som innehåller paracetamol påverkas inte och finns tillgängliga som tidigare.

För min del så påverkas jag ju negativt eftersom det är den enda medicinen som jag kan ta och som funkat för mig. Så klart tråkigt att det måste komma ett sånt beslut.

När jag var på apoteket för att hämta ut Alvedonen så var farmaceuten snäll nog och lät mig hämta ut alla mina fyra uttag. Vilket för min del är jättebra men tänkte också på att medicinen är indragen av en anledning och den anledningen är att det är svårt att behandla överdosering och så får jag alla uttagen på en gång…….

20180520_101238101743741.jpg

Nu har jag i alla fall ett lager som varar ett bra tag. Till hösten när jag återgår till behandling och sjukhus blir det också test av nya metoder för smärtlindrande mediciner.

Anneli

(Källa: lakemedsverket.se.)

 

Smärta och värk

Vad är skillnaden mellan smärta och värk? Finns det någon?

Med smärta avses en skarp och vanligen utifrån orsakad intensiv pina, som går över när påverkan på det onda stället upphör.

Med värk avses en dov, molande och vanligen inifrån kommande, starkt olustbetonad pågående pina.

Skillnaden mellan smärta och värk har en nervfysiologisk förklaring.

Smärta upplevs när signaler från det skadade stället går direkt till hjärnbarken och där leder till reaktioner som syftar till att dra oss bort från den skadliga påverkan.

Värk upplevs när signalerna leds till hjärnstammen och mellanhjärnan och först i andra hand går vidare till hjärnbarken. Där får smärtan sin karaktär av molande värk, ofta i förening med känslor som skräck, ångest och uppgivenhet

Hur smärta upplevs kan bara beskrivas av den som har ont. Det finns många olika typer av smärta som alla inverkar på det dagliga livet och påverkar livskvaliteten.Konstant smärta leder till lägre livskvalitet.

Smärta kan ha många ansikten allt ifrån en svag ömhet till ett skarpt ihållande smärttillstånd. Smärtan kan komma hastigt och kallas då akut eller pågå under lång tid. Har smärtan funnits mer än sex månader räknas den som långvarig. Man behöver inte ha ont hela tiden, utan värken kan komma och gå.

Smärta och värk är ett ämne som någon gång drabbar oss alla, i större eller mindre utsträckning. En del får bara ont någon enstaka gång, på grund av saker som är ofarliga och övergående. För andra blir värken en daglig plåga man tvingas leva med, vare sig man vet orsaken till den eller ej.

wp-image-2030213970

Att drabbas av värk kan göra den mest aktiva person i princip stillasittande, och en i vanliga fall energisk person kan bli trött och irritabel. Just denna aspekt av smärta blir ofta förbisedd, att värk påverkar ens personlighet och sociala liv. Man blir tvungen att tacka nej till saker man gärna skulle ha gjort annars och kan ha svårt att hålla humöret uppe.

untitled

Även om smärtan sällan är någonting man önskar sig, kan den faktiskt bidra med någonting positivt också. Den kan hjälpa en att bli mer uppmärksam på de egna behoven, såväl de fysiska som de psykiska. Om man inte kunde känna smärta hade det varit mycket svårare att bli medveten om att kroppen blivit skadad. Det är lätt att känna sig frustrerad av värken men man får försöka att ändå se det ljusa i tillvaron. Hoppet är inte ute för att man har ont.

Det krävs en enorm styrka, envishet och tålamod för att få ro i sinnet och acceptera att man alltid kommer att ha ont. Smärtbehandlingen jag gått igenom med psykoterapeut, fysioterapeut och läkare har hjälp mig mycket med att inse att jag måste göra det som jag klarar av, utan att stressa och ”kämpa på”. Det går jättebra att dela upp saker och ting istället för att göra allt på en gång. Och blir det inte gjort alls så är det inte hela världen.

Det har varit svårt för mig att komma dit. Jag har jobbat mycket med mig själv och insett att jag måste må bra för att fungera på mina villkor. I början kändes det nästan som att jag gav upp och lät Fibromyalgin vinna. Så är inte fallet. Jag lär mig istället att samarbeta med värken, sömnlösheten, oron och ångesten som en del av hela mig.

Och äntligen kan jag tänka ”jag är inte lat!” och verkligen mena det. Jag kan bara inte göra allt som alla andra gör. Det gör inget. Jag gör saker på mitt sätt och gör det när jag kan.  Det är inget fel på mig.

Så är det.

kronisk smärta

Anneli