Inläggssida

Nya mål

Vi har alla någon gång varit nybörjare.

Det var väldigt längsedan jag var nybörjare på något. För mig, som ska påbörja något helt nytt, är det en lång och kantig resa jag påbörjat.

Det är svårt att tänka i nya banor och försöka hitta något jag är intresserad av. Skriva och läsa har alltid engagerat mig och det är något jag är bra på.

För att kunna ta tillvara all min arbetslivserfarenhet och kombinera det med mitt skrivintresse så försöker jag nu sätta ihop en föreläsning som så småningom ska nå ut till skolor, organisationer och företag som har ambitionen att vidareutbilda och utveckla sin personal så att vi tillsammans kan kämpa för en bättre hälso och sjukvård. Det handlar mycket om målsättning och ambition för mig.

Jag är kunnig inom ett visst område och kan framföra ett budskap som jag vill dela med mig av. Min erfarenhet är min styrka.
Men vägen till att börja jobba som föreläsare är krokig och konkurrensen är hård. Det krävs mycket arbete med att bygga upp en föreläsning. Det gäller att förbereda mig noggrant.


Genom att utveckla mina förmågor som är kopplade till mig som person och mitt sätt att vara, till exempel kommunikation, samarbete, lyssnande, mitt sätt att tänka om mig själv och självförtroende vågar jag tro att jag har något viktigt att säga och att jag har ett bra sätt att förmedla det på.
Att nå mål, oavsett hur stora eller små de är, stärker alltid självförtroendet. 


Jag måste ha något konkret att sträva efter. Vara flexibel och lyhörd.  Det är inget misslyckande att ändra sig och byta mål. Måste bara se till så att mitt nya mål är lika konkret och specifikt som mitt gamla.Lära mig lyssna på mina instinkter. Våga lita på min magkänsla. 
Det krävs beslutsamhet och det är just den viljestyrkan som kommer att ta mig vidare.

Jag kämpar med mina nya mål i karriären. När min vision och mina mål hänger ihop och jag har klarlagt mina värderingar och mina drivkrafter så kommer det att öka min motivation ännu mer.

Då kommer jag att veta åt vilket håll jag är på väg och varför.

Anneli

Annonser

Key Lime Pie med flingsalt

Det här receptet är lättbakat och det blev väldigt friskt och gott. 

Pajskal:

*100 gram Digestivekex + 75 gram Saltinerkex (Eller 175 gram Digestivekex)

*125 gram smält smör

Fyllning:

*1 burk kondenserad mjölk, ca 400 gram

*3 lime, saften

*1/2 citron, saften

*1,5 dl vispgrädde

Garnering:

*1,5 dl vispgrädde

*1/2 citron

*1-2 krm flingsalt

Gör så här:

*Sätt ugnen på 175 grader

*Finfördela kexen i matberedare

*Tillsätt det smälta smöret och blanda ihop

*Tryck ut kexmassan i en pajform

*Grädda pajskalet i nedre delen av ugnen i ca 10 minuter. Låt kallna

*Blanda kondenserad mjölk och citrussaften i en bunke

*Vispa grädden och vänd försiktigt ner den i mjölkblandningen

*Bred ut fyllningen i pajskalet. Täck med plastfilm och ställ kallt i 4-5 timmar

*Vispa grädden och bred den på pajen

*Toppa med citronen skuren i tunna skivor

*Garnera med flingsalt

Anneli

Lästips: En högre rättvisa

Den sjätte boken om kriminalpsykologen Sebastian Bergman på Riksmord fick  jag i julklapp. Detta blir den första boken jag läst i år.

Jag har läst de fem tidigare böckerna och sträckläst dom alla. Det är en stor fördel att ha läst de tidigare böckerna innan man ger sig på En högre rättvisa.
Det är ju hela tre år sedan den senaste boken kom ut, så jag har verkligen längtat efter en uppföljare. Och jag blev absolut inte besviken för den här var lika bra som dom tidigare böckerna. 

Riksmordkommissionen är splittrad. Vanja arbetar tillfälligt i Uppsala och utreder det otäcka fallet. Sebastian åker runt i landet och pratar om sina böcker. Torkel, Ursula och Billy har sina egna angelägenheter som upptar dem.

Uppsala är i skräck när en serie våldtäkter inträffar. När ett av offren dör kopplas Riksmord in och också Sebastian Bergman. Teamet samlas igen och de måste lägga personliga problem och strider åt sidan.

Ledtrådar tyder på att offren inte är slumpvis utvalda. Men vad är kopplingen mellan dem? Och varför verkar så många personer inte vilja att sanningen kommer fram?

Jag gillar verkligen Michael Hjorth och Hans Rosenfeldts sätt att berätta. De gör det omsorgsfullt och relevant och gärna lite kittlade långsamt, men ändå intensivt och spännande. Deras böcker står dessutom på två stabila ben, dels ett genomtänkt brott med tillhörande utredning, dels karaktärerna och deras relationer.  Jag hoppas på att det inte tar tre år innan nästa bok i serien kommer. För jag vill veta hur det går med Sebastian, Vanja, Torkel, Ursula, och Billy. Några cliffhangers slutar ju även den här boken med, vad gäller huvudpersonernas privatliv. Själva fallet i boken är däremot helt avslutat. 

Vad läser du för bok?

Anneli

Inspiration- Januari

Jag fick en inspirations kalaneder i julklapp av min bästa väninna med positva och tänkvärda citat, olika varje månad. 

Januaris citat är:

Tänkvärda citat som stärker och som skapar nyfikenhet.

Jag kan behöva all inspiration och uppmuntran jag kan få. Vad kan då de här citaten ge mig? Kan jag tro tillräckligt på mig själv för att låta dessa fina texter hjälpa mig?

Jag vill skapa möjlighet att påverka och göra en positiv impact på människors liv. Fortsätta att hela tiden vidareutbilda mig och förändras.
Hjärnan är fantastisk, den slutar aldrig att utvecklas.

Jag har hittat motivationen och kraften att göra något annat. Styrkan att gå vidare kommer så sakta. Ibland faller jag flera steg när jag tänker tillbaka på mitt förlorade,älskade, jobb. Men jag reser mig och blir mer och mer övertygad om att det här kommer att gå. Det är långt kvar och mycket förberedelser att göra men vägen dit måste också vara själva resan för att till slut nå mitt mål.

Målet där jag bevisar för mig själv att jag klarat det. Målet när jag kan säga till mig själv att jag vann över Fibromyalgin. Sjukdomen har knockat mig, gett mig prövningar och fått mig att känna mig svag och oandvändbar men den har inte vunnit. Den har istället gett mig strategier för att leva gott i upp och ner-resan genom livet.

Jag vågar kämpa- trots motgångar och det är oerhört kraftfullt. Bilden blir allt tydligare av vad jag vill åstadkomma. Att få en tanke och göra den till verklighet är något som jag ska lyckas med.

En dag ska jag visa att jag klarat det.

Anneli

Nya förhoppningar

Trots en rejäl förkylning så här i början på året är väl det här året ändå mitt år?
Ett nytt år är inspirerande på många sätt och väcker en lust att starta om eller vända blad.

2019 måste vara året för förändringar, utmaningar och nya perspektiv. Detta året ger mig chansen att börja skriva på ett nytt kapitel i mitt liv, gå vidare och fylla dom tomma vita arken med nya spännande upplevelser.

Det gångna året var fyllt av mycket besvikelse, sorg och ledsamhet. Det har varit en svår insikt för mig att inte längre kunna jobba inom vården och rädslan för hur framtiden kommer att se ut. Får ångest och oro för att misslyckats vilket är helt nytt för mig. Jag har aldrig haft svårt för att få jobb. Har faktiskt varit väldigt priviligerad och alltid fått alla jobb jag sökt och velat ha.

Men nu måste jag jobba med mina rädslor, mina mål och mina känslor på ett helt nytt sätt och ur ett helt nytt perspektiv.
Hur ska det gå till? Bara jag visste vad jag skulle göra så skulle jag gjort det direkt. Problemet är att när man sitter i situationen så är det väldigt verkligt. Rädslan av att inte räcka till. Rädslan för att misslyckas. Rädslan av vad andra ska tycka. 

Det finns inget färdigt recept till lycka som fungerar för alla. Var och en kokar ihop sin egen soppa till liv.

Det finns stunder i livet när allt verkar flöda. När vi känner att livet är bra, och det är lätt att låta sig svepas iväg. Vi tänker inte på vad som sker med oss eftersom vi är nöjda med våra liv och känner oss bekväma i oss själva. I dessa tider är det lätt att komma upp ur sängen och starta dagen.

Å andra sidan kan livet ibland ge oss dåliga tider. De mörkaste perioderna, som kräver extra ansträngning och till och med gör det svårt för oss att slutföra de minsta av handlingar.
Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Anledningen eller magnituden av vad som sker spelar ingen roll. Ingen har förmågan att bedöma hur allvarligt ett problem är för oss. Det finns tider när små vändningar i livet slår hårt mot oss och vi måste lära oss att respektera dem.

Men hur en person konfronterar sina egna problem är viktigt.

Jag måste nu tro på kapaciteten att lösa problemen som uppstår. Se mig i spegeln, le mot mig själv, acceptera mina rädslor och bekräfta mina förmågor.

Att starta om livet är att genomgå förändring, söka andra chanser och utföra en förvandling av vad jag för tillfället är. 
Det är sidan av mig själv som kommer innan den nya personen som jag vill vara. Så för att utvecklas är det viktigt att jag lär mig att starta om.

Endast ett alternativ återstår: att hoppa. Jag vet inte hur eller var jag ska landa, men jag litar på att jag ska klara det.

Att börja om är att satsa på det bästa av mig själv utan att avsäga mig allt jag redan gjort rätt.

Anneli

Lästips: Vår bästa tid

Det har varit lite långsamt med läsningen under jul, men har hunnit läsa en bok som antagligen blir den sista i år.

På bara några få sekunder kan hela livet förändras….

Berättelsen handlar om flera olika personer och läsaren får följa deras liv från var och ens perspektiv.
Vi får möta Toby som är på väg till sitt bröllop och som har mörka hemligheter på sitt samvete. Skådespelerskan Georgia med chans till drömrollen – men bara om hon kommer i tid. Jonathan, framgångsrik läkare vars hustru tror att han är på väg hem från en konferens. I bilen sitter hans älskarinna Abi. Mary, en äldre dam som ska möta sin ungdoms stora kärlek på flygplatsen.  Karaktärerna binds ihop genom att de befinner sig på samma motorväg, M4 i England, när en lastbil får sladd och orsakar en seriekrock som får allvarliga konsekvenser för ett stort antal människor och deras öden flätas in i varandra. 

Den mystiska liftare som färdats tillsammans med chauffören och som är den enda som vet vad som orsakat kraschen har försvunnit spårlöst från platsen… 

Med stor skicklighet väver Penny Vincenzi samman dessa berättelser till en oförglömlig och överraskande historia om liv, död och kärlek.

Denna bok är en väl genomtänkt, gripande och hjärtknipande berättelse om livsöden.

Vad läser du för bok?

Anneli

Lästips: Lilla hjärtat

Efter ett litet uppehåll för att läsa andra böcker återvänder jag nu till min bokkorg där Sophie Hannahs bok Lilla hjärtat låg på tur.

Alice har precis fått sin lilla bebis, så när hennes svärmor föreslår att hon borde koppla av en stund på ett spa är hon motvillig. Hon vill inte lämna sin lilla dotter. Hon går i alla fall och tänker att dottern är trygg hemma hos sin pappa. Men när hon återvänder till bostaden får hon sitt livs chock: det lilla barnet i vaggan är inte hennes….

Så börjar en historia som har många spännande vändningar.

Trots Davids protester kontaktar Alice polisen. Kriminalassistent Simon Waterhouse fattar omedelbart tycke för den stackars kvinnan, men tvivlar på hennes märkliga historia. Och hans chef, Charlie Zalier, är övertygad om att hon lider av vanföreställningar orsakade av en förlossningsdepression. David å sin sida är helt säker på att hans hustru antingen ljuger eller har blivit galen och han börjar bete sig alltmer hotfullt.

Tiden rinner iväg och Alice blir mer och mer desperat. Nu måste hon få tillbaka sitt barn – till varje pris.

Lilla hjärtat är Sophie Hannahs kritikerrosade debut som kriminalförfattare. Det är en isande psykologisk thriller om manipulation, ondska och svek – och om hur långt en mor är villig att gå för att rädda sitt barn. Boken är den första, fristående delen i en serie med de två poliserna Simon Waterhouse och Charlie Zalier.

Sophie Hannah ger sig in i kriminalvärlden med en fängslande självsäkerhet. Hennes karaktärer känns levande, berättelsens dubbla perspektiv klarar hon av med stil.

Ett skräckinjagande mysterium med manipulation, dubbelspel och inte minst ett häpnadsväckande avslöjande – en oförglömlig historia berättad med fantastisk skicklighet.

Vad läser du för bok?

Anneli

Lästips: Bilder av henne

Karin Slaughter är tillbaka med en isande thriller

 med ett psykologiskt djup. 

Karin Slaughter är en av mina absoluta favoritförfattare och så fort jag ser att det kommer en ny bok av henne så måste jag läsa den. 

 Andrea Cooper tror att hon vet allt om sin mamma Laura: att hon alltid har bott i lilla Gullaway Island och levt ett stilla och lugnt liv. Men under en lördagseftermiddag vänds Andreas hela värld uppochner när hon får se en helt annan sida av mamman. För innan Laura var Laura, var hon någon helt annan. I nästan trettio år har hon dolt sin verkliga identitet men nu har det förflutna hunnit i kapp henne, på ett våldsamt sätt, och Andrea måste göra allt för att ta reda på sanningen. Om hon misslyckas står båda deras liv på spel.

Boken börjar rätt så lugnt (med tanke på att det här är en bok av Slaughter) men när det börjar hända så sker det med besked och sen är det fullt ös hela vägen till slutet. Laura verkar från början vara en typisk amerikansk helyllemamma från en liten ort men visar sig helt plötsligt ha en del färdigheter som inte riktigt går ihop med den bilden. När sedan Andrea blir tvungen att fly är jag med henne hela vägen och funderar febrilt på vad det är som Laura hemlighållit. Jag försöker såklart gissa mig till vad som hänt för trettio år sedan, men varje gång jag känner mig småsäker på att jag kommit underfund med vad hemligheten är så händer det något nytt som kullkastar alla mina slutledningar och så är det bara att börja från början igen. Det är också omöjligt att ens försöka gissa sig till vem Andrea ska kunna lita på och det är riktigt nervigt när hon träffar på vissa människor under sitt sökande efter sanningen. Vem som helst kan faktiskt vara en av ”de onda”.

Bilder av henne är ganska annorlunda mot de andra böckerna jag läst av den här författaren. Den är inte riktigt lika blodig och våldsam, men den är minst lika spännande som de andra och den går definitivt inte att släppa när man väl börjat läsa. En riktig bladvändare med nagelbitarvarning!

Vad läser du för bok?

Anneli

Vad har jag framför mig?

Jag vet vad jag har lämnat bakom mig men vad har jag framför mig? 

Jag tycker att det är ganska skrämmande att inte längre ha min framtid utstakad för mig när det gäller arbetslivet. 

Det är min sjukdom och inte jag själv som bestämt min framtid. Att jobba kvar inom vården ställer alltför höga krav på min sjukdom och den klarar det helt enkelt inte längre. Det handlar inte om feghet eller att ge upp. 

Detta är svårt att acceptera på grund av all den känslomässiga energin som jag lagt ner på mitt arbete. 
Fram tills besvikelsen slog till, fram tills det ögonblick när jag insåg att livets våg inte är helt balanserad. Att jag lämnats med inget att ge och heller inte mottagit något; att drömmen var en mardröm för min Fibromyalgi. 

Att lämna allt bakom mig är inte att glömma allt jag varit med om eller att kasta bort alla mina erfarenheter och band. Det är endast att förvandla mig självatt integrera mitt förflutna, mitt nu och en önskan för framtiden till en entitet som är kapabel att skapa sig själv.

Vad anledningen än är så är det inte enkelt att lämna allt bakom sig. Utöver mitt bagage tar jag med mig en stor ovisshet och trots att mitt sinne säger åt mig att släppa taget, känner jag mitt hjärta oförmöget att stänga resväskan.

Livet är en lång kedja av stunder som testar oss, av kapitel vi bör njuta av, kämpa för och lära oss frånFör lärande är den vitala nyckeln som stödjer vår existens.

Men jag är inte rädd för något och ångrar inget, för jag vet vad som är värt att kämpa för och kommer lära mig vilka strider som är värdelösa.

Ibland måste man börja om för att gå vidare. Det finns sår som måste läkas och bara med mod och beslutsamhet kan jag kapa banden med mitt före detta arbete för att bli lycklig i ett nytt arbete. Att börja om från noll är aldrig lätt.Att börja om innebär att stänga tidigare kapitel. Det betyder inte att man flyr från det förflutna.

Livet är inte en rak väg utan hinder. Ibland behöver saker förändras för att du ska uppnå lycka och balans.

Alla spelar en aktiv roll i sitt öde och varje beslut räknas.Jag ska försöka att tackla livet med självkänsla, beslutsamhet och drömmar.

Innan vinden blåser iväg min själ måste jag ta mig ut och börja på en ny resa.



Anneli


Älskade vän

Vad ska jag säga? Hur ska jag trösta? 

Min älskade vän, vi har hängt ihop sedan första dagen på gymnasiet. Vi har gått igenom så mycket tillsammans. Så många roliga, lyckliga minnen men också stor sorg. Våra mor-farföräldrar har vi förlorat den ena efter den andra. 

Nu går du igenom den största sorgen av dem alla. 

Finns det något värre än att förlora någon man älskar? Det kan det inte göra. Den sorg och förtvivlan du känner är obeskrivlig och bottenlös. 
Kan inte föreställa mig den tomhet, sorg och smärta som du måste känna just nu.  Jag lider med dig och tänker på dig. 

När dagen är tung

och livet känns kallt

är det svårt att se

en mening med allt.

Så ensamt det är

att bära en sorg.

Men bördan kan lätta

med andras försorg.

För tankar kan värma

och ord göra gott.

En blick kan berätta

att någon förstått…

Så känn att du har

ett stöd här i mig.

För det ska du veta
– jag tänker på dig


Med kärlek

Anneli