Vad är meningen?

Vad är meningen med att drabbas av en kronisk värksjukdom?

Tror att alla som drabbats har frågat sig samma sak.

Det mest ironiska är att de flesta som drabbas av värk och funktionsnedsättning är oftast de som jobbat hårdast, varit motiverade och som fortfarande vill jobba så mycket det bara går. Har aldrig hört om att det är lata, omotiverade personer som inte gärna gör något aktivt utan bara vill ligga still hela dagen som får kronisk värk. Det är ganska orättvist tycker jag , det hade ju passat alldeles utmärkt om så var fallet. Då hade ju ingen ansträngning behövts göras för att hålla sig flytande.

Fibromyalgi är denna ständiga objudna gäst som tar sig alla friheter den kan.

Att leva detta liv är en tuff utmaning varje dag då man, vissa dagar, inte kan påverka sitt liv alls. Dessa dagar känner jag mig lat.

Alla vet hur smärta känns, men vad är den egentligen? Kan den definieras på något sätt? Upptäcksresandet i smärtans värld befinner sig i gränslandet mellan kropp och själ. Att ge sig in i det mänskliga medvetandet där smärta har sitt säte är som att ge sig ut på upptäcksfärd i en okänd djungel.

Sjukdomen är osynlig för många i omgivningen. Kanske den närmaste familjen lär sig att se när det är som mest plågsamt. Jag har blivit expert på att hålla skenet uppe och inte visa hur ont jag faktiskt har och hur trött jag är i både kroppen och själen. Ofta går den i skov med sämre och bättre dagar och perioder.

20160915005656404711102479_sbig2410292668683115303.jpg

Är en person som hela mitt liv varit ganska positivt lagd.Men känner så djupt in i mig själv att det är sån jag är, tycker om att vända negativa saker till något positivt. Att försöka hitta halmstrån som ger något positivt även när det är mycket negativt runtomkring.
Tycker själv det kan vara en styrka att kunna tänka positivt.
Därför tycker jag inte om mig själv när det blir så mycket negativt runt mig så att jag själv har svårt att hålla uppe det positiva. När den negativa spiralen bara fortsätter.

4_

Det handlar om att ständigt testa mig själv. Pröva nya mediciner och hoppas att denna gång kommer det att funka. Arbetsförmågan ifrågasätts både av mig själv och myndigheter. Men vi har inte samma inställning och åsikt om vad jag egentligen klarar av. Är det då något jag inte klarar, ja då drar myndigheterna öronen åt sig och släpper taget helt. Vad är meningen med att ha en kronisk värksjukdom som man inte kan hantera utan stöd och hjälp?

Varför får man sällan det stöd man förtjänar på den långa vägen tillbaka. Nej förresten, inte tillbaka. Vägen går vidare, framåt och uppåt men absolut inte tillbaka till hur livet såg ut innan, det är ett som är säkert.

Min Miss Fibro är en del av mig, mitt och min familjs liv,men hon är inte välkommen. Jag blir aldrig av med henne.

Vad är meningen?

Anneli

Indragning och sommarlov

Nu tar jag sommarlov från sjukvård och behandlingar med mig som patient.

sommarlov

Jag har återgått så smått till mitt arbete och behöver koncentrera mig på det. Jag kommer ju så klart att fortsätta med mina övningar och gymnastik hemma, men vill vara ifrån allt det andra ett tag.

Vintern och hösten har varit påfrestande på många sätt med behandlingar, sjukhusbesök och Försäkringskassan. Samtidigt är jag väldigt tacksam för att jag fick vara med i programmet och jag har lärt mig väldigt mycket om mig själv som en person med kronisk värk. Jag ångrar inte att jag deltog, men skulle jag vetat utgången innan, hade jag nog valt ett annat tillfälle. Det finns någon mening med allt och min tid för behandling och självinsikt var just nu.

Indragning av Alvedon 665 mg

Den värktablett som funkar bra för mig är Alvedon 665 mg. Den har jag tagit länge och den har en bra verkan på min smärta. Jag är väldigt känslig för vissa ämnen och kan därför inte ta vilka smärtstillande som helst. Som jag tidigare skrivit om i mitt inlägg Indragen medicin kommer Alvedon 665 mg att bli indragen. Den 1 juni är sista datumet för försäljning av medicinen. Fram till och med den 31 maj kan Alvedon 665 mg förskrivas som vanligt, lämnas ut inom sjukvården och expedieras på apotek. Patienter som har flera uttag på sina recept bör få nytt recept på alternativ behandling så snart som möjligt. Europeiska kommissionen har beslutat att Alvedon 665 mg, tablett med modifierad frisättning, ska dras tillbaka från marknaden. Beslutet är bindande och ska genomföras i samtliga medlemsländer i EU. Skälet till indragningen är svårigheter att hantera överdosering av Alvedon 665 mg.

Övriga läkemedel som innehåller paracetamol påverkas inte och finns tillgängliga som tidigare.

För min del så påverkas jag ju negativt eftersom det är den enda medicinen som jag kan ta och som funkat för mig. Så klart tråkigt att det måste komma ett sånt beslut.

När jag var på apoteket för att hämta ut Alvedonen så var farmaceuten snäll nog och lät mig hämta ut alla mina fyra uttag. Vilket för min del är jättebra men tänkte också på att medicinen är indragen av en anledning och den anledningen är att det är svårt att behandla överdosering och så får jag alla uttagen på en gång…….

20180520_101238101743741.jpg

Nu har jag i alla fall ett lager som varar ett bra tag. Till hösten när jag återgår till behandling och sjukhus blir det också test av nya metoder för smärtlindrande mediciner.

Anneli

(Källa: lakemedsverket.se.)

 

Är det ett skämt?

Besöket på Arbetsförmedlingen var slöseri med min tid.

Det pågår inga projekt på Arbetsförmedlingen just nu därför att det är inte meningen att arbetsgivare ska ersätta personal med ”personer i åtgärd” från Arbetsförmedlingen under sommaren.

”Kom tillbaka till hösten så ska vi se vad vi kan hjälpa dig med då”. Ärligt talat, detta är skrattretande.

Människor är inte handelsvaror som ska slitas ut – hur sjukskrivna behandlas är inte värdigt en välfärdsstat. Myndigheterna måste ha ett gott samarbete för det är människor vi pratar om.

Två myndigheter utan minsta tillstymmelse av samverkan där människor hanteras som konservburkar, sorteras runt godtyckligt, vissa hamnar på marknaden och andra göms undan på lagret. Det man inte ser, det finns inte.

Människor som blir sjukskrivna en längre tid ska inte ifrågasättas. En läkare som utrett en patient bör inte ifrågasättas med mindre än att ytterligare en förtroendeläkare efter fysisk undersökning och utredning kan ställa en annan diagnos. Om så den sjukskrivne bedöms kunna utföra ett arbete ska denne komma i kontakt med Arbetsförmedlingen för ytterligare konsultation, utredning av arbetsförmåga, och slutligen via Arbetsförmedlingen slussas ut i arbete om det finns lämpligt jobb på orten.

Väl där ska inte ärendet avslutas innan insatsen utvärderats av sjukvården, arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och personen i fråga.

Dessutom ska inte Försäkringskassan kunna lägga hela ansvaret på den sjukskrivne att  tvingas söka jobb, som på förhand är dömda att misslyckas. Försäkringskassan i sina bedömningar ska inte kunna specificera vilka jobb som individen kan ta. Det krävs förbättringar vad gäller uppgifterna om vilken arbetsförmåga den försäkrade har i ett normalt förekommande arbete. Just nu prövas sjukskrivna mot ”fiktiva jobb” och bedömningarna om normalt förekommande arbeten på hela arbetsmarknaden görs inte utifrån verklighetens arbetsmarknad.

arligt-doktorn

Arbetsförmedlingen ska inte kunna tvinga personer att ta jobb de inte klarar av, för att sedan kunna avskriva samma person som arbetsovillig. Oavsett om Arbetsförmedlingen tidigare i flera prövningar av arbetsförmågan har kommit fram till att individen saknar arbetsförmåga är det inte säkert att personen kommer att återgå i sjukförsäkringen.

Sedan 2014 har antalet personer som går direkt från sjukskrivning till att söka jobb ökat med 450 procent!! Det är alla dom som blivit nekad sjukpenning och stöd från Försäkringskassan som nu står till arbetsmarknadens förfogande. Hur många av dessa är arbetsföra?

Människor måste ges rimliga möjligheter. Vi lever i en tid där människor är handelsvaror, de ska arbeta, slitas ut och ersättas i en rasande takt men ingen vill ta ansvar för de konsekvenser det medför.

frc3a5gaministern

Så nu återgår jag till mina vanliga arbetsuppgifter. Sådana uppgifter som (enligt Försäkringskassan) jag klarar eftersom jag inte har nedsatt arbetsförmåga. Det är väl klart att jag som har långvarig utbredd smärta, ömhet, sömnstörning och trötthet, koncentrationssvårigheter, värk i hela kroppen, svårt att fokusera, känslig för stress samt problem med nerverna i händerna inte har några som helst problem med att ta hand om andra, svaga och vårdberoende personer.

Detta är dagens samhälle! Önska mig lycka till…..

Anneli

 

(Källor: dagensarena.se, aftonbladet.se samt försäkringskassan.se)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Omprövning av beslut om sjukpenning

Vad händer med det svenska samhället? Vart har stödet för sjuka, utsatta och funktionshindrade tagit vägen?

Min omprövning hos Försäkringskassan har blivit nekad. Igen.” Anledningen är att min arbetsförmåga inte bedöms vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom i förhållande till normalt förkommande arbeten på arbetsmarknaden.”

Jag har ett jobb. Jag har en arbetsgivare som intygar att arbete kommer att finnas och erbjudas när jag kommer tillbaka.

Det spelar ingen roll vilken anställning du har. Alla har rätt att bli sjuka och alla har rätt till att få hjälp när man blir sjuk.

En del av det vi alla betalar i skatt går just till socialförsäkringen. Så nu när jag inte får utnyttja den, får jag betala mindre skatt då?

”För att arbetsförmågans nedsättning ska kunna bedömas måste de medicinska underlagen, förutom genom ställd diagnos, även påvisa att det föreligger relevanta undersökningsskydd och aktivitetsbegränsningar som leder till nedsatt arbetsförmåga. Du uppfyller därför inte förutsättningarna för att beviljas sjukpenning.”

Försäkringskassan

När min koordinator pratade med handläggaren på Försäkringskassan blev beskedet att ”många patienter med Fibromyalgi arbetar.” Men kanske också många som inte gör det?

Jag tror att majoriteten av de som har en långvarig värksjukdom vill jobba och göra rätt för sig. Jag vill inget hellre.  Det är just därför jag jobbat för mycket alldeles för länge som jag befinner mig i en situation där kroppen inte orkade men jag lyssnade inte på den utan fortsatte att förstöra för mig själv. Värken blev värre och värre och koncentrationen allt sämre. Till slut gick det inte längre. Hela min värld rasade när jag insåg att jag inte längre klarar av mitt älskade arbete.

Ett flertal läkare har gett samma utlåtande, jag har blivit undersökt, genomgått rehabilitering. Allt som begärts av mig för att bli bättre har jag gjort. Inte ett läkarbesök eller undersökning har jag missat. Och ändå är inget av det värt något.

Personer som uppmanas att säga upp sig från sina anställningar för att anmäla sig arbetslösa. Och säger man upp sig själv har man ju hur lång karens hos A-kassan som helst. Och man får ingen ersättning från A-kassan om man inte är arbetsför i alla arbeten som går att söka.

Person, som efter knäoperation, blev tillsagd att anmäla sig arbetslös hos Arbetsförmedlingen och ta ”ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden” där hon inte behöver stå, gå eller sitta. Vilka jobb ligger man ner på?! Denna kvinna har en fast tjänst på en skola och räknar med att återgå till sina vanliga arbetsuppgifter efter rehabilitering.

”Försäkringskassan gör sin bedömning om rätt till sjukpenning utifrån vilken arbetsförmåga en person har. Det kan innebära att en person inte kan gå tillbaka till sitt vanliga arbete men att den kan utföra ett normalt förekommande arbete. Ett normalt förekommande arbete definieras enligt rättspraxis som fysiskt lätta och rörliga förvärvsarbeten utan icke ergonomiska arbetsställningar, exempelvis fysiskt lätta och varierande förvärvsarbeten. Försäkringskassans bedömer arbetsförmågan medan Arbetsförmedlingens roll är att hjälpa människor åter i arbete. Försäkringskassan tar inte hänsyn till anställning, vilken utbildning man har eller hur arbetsmarknaden ser ut där du bor.”

Är det verkligen rätt att uppmana sjuka personer att säga upp sig från sitt arbete? Det blir ju en bestraffning för att man är sjuk.

” Försäkringskassan ska pröva om din arbetsförmåga kan användas i något normalt förekommande arbete. Om du efter 180 dagar anses ha arbetsförmåga i ett normalt förekommande arbete så upphör Försäkringskassan att betala ut sjukpenning. Här finns också en risk att arbetsgivaren vill diskutera uppsägning.” Det blev mitt besked: att jag nu är utförsäkrad från Försäkringskassan. Trots att de inte betalat ut någon sjukpenning har jag haft ”ett aktivt ärende” så länge att sjukskrivningen räknas till dessa 180 dagar. (Har sedan 2013 haft en sjukskrivning på 25% som Försäkringskassan drog in förra året.)

”Senast dagen efter att din sjukersättning gått ut bör du anmäla dig som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen och genomgå det så kallade introduktionsprogrammet. Detta pågår i tre månader och är till för dem som blivit utförsäkrade. Om du gör detta får du tillbaka din sjukpenninggrundande inkomst och skyddar den från att sättas till noll kronor. Under tiden du deltar i programmet har du rätt till aktivitetsstöd från Försäkringskassan och efter programmet är du åter ”införsäkrad” i sjukförsäkringen. Du kan då söka sjukpenning för den arbetsförmåga du saknar.
Angående aktivitetsstöd finns egentligen ingen tidsgräns för detta och så  länge du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program har du möjlighet att söka detta stöd.”

Så på fredag blir det ett besök till Arbetsförmedlingen för att delta i ett ”arbetsmarknadspolitiskt program” och genomgå ett tre månaders ”introduktionsprogram”. Inte konstigt att

wp-image-637412995

Fortsättning följer….

Anneli

(Källor: Försäkringskassan.se,  Arbetsförmedlingen.se, Reportage i Kvällsposten samt mitt eget beslut från Försäkringskassan. )

 

 

 

 

 

Åtta veckor….

”Försäkringskassan har fått din begäran om omprövning av beslutet av sjukpenning daterad den 7 mars 2018. Du kommer att få ett beslut efter omprövning så snart det är möjligt. Vi räknar med att det tar sex till åtta veckor från och med dagen när din begäran kom in, men det kan ta längre tid om något behöver utredas ytterligare eller om kompletterande av intyg behövs.”

Suck.

Detta brevet kom i tisdags och är inget välkommet brev. Ytterligare en gång fördröjer Försäkringskassan mitt ärende. Ytterligare en gång måste jag vänta på min rätt till sjukpenning.

Det är väl min rätt att få sjukpenning? Efter så många arbetade år och så mycket som jag betalt i skatt genom åren ska jag väl ha rätt till sjukpenning när jag behöver det.

Det verkar inte så. Ingen verkar ha rätt till sjukpenning när man läser om alla som träder fram i media och berättar deras upplevelser och besvikelser med Försäkringskassan.

Den 22/1-18 ansökte jag om sjukpenning hos Försäkringskassan. Inte förrän in i maj månad förväntar dom sig att kunna komma med ett beslut om inga intyg eller utredningar behövs för då tar det längre tid. Jag hade, tillsammans med min rehabcoordinator, tio dagar på mig att lämna in en omprövning. På tio dagar ville dom ha alla papper och handlingar som rör min utredning. Dom behöver åtta+ veckor för att utreda. Är det inte något fel här? Och under tiden är det bara för mig att vänta. Vem behöver pengar? Inte något har dom betalt ut, utan bara förhalat och förhalat hela tiden.

roliga-bilder-jag-ar-nastan-miljonar

Jag tycker att det är hög tid för ett nytt system. Försäkringskassans krav och makt måste göras om. Det är människor som drabbas och blir utsatta. Det är människor som blir utan pengar för att man är sjuk. Det är människor som behandlas illa och misstros. Det är människor som Försäkringskassan tror fuskar sig till en ynklig sjukersättning.

Vi har hamnat i ett samhälle där ingen tar ansvar. Med myndigheter som skickar sjuka och svaga mellan sig som värsta tennisbollen. Myndigheter som inte vill ta hand om en utan slussar dig vidare till en annan myndighet som inte vill ta ansvar för dig.

”Du får kontakta arbetsförmedlingen.”

”Du får höra av dig till Försäkringskassan igen. Du kan inte vara jobbsökande och tillgänglig på arbetsmarknaden när du är sjukskriven.” Alltså kan jag inte ansöka om A-kassa.

Och så har jag en läkare som nu har givit mig arbetsträning på min ordinarie arbetsplats, men som inte vill ge mig ett friskhetsintyg för att fullt ut återgå till mina arbetsuppgifter.

Vad göra?

När ska myndigheterna sluta leka denna katt och råtta lek med mig och ge mig det jag har rätt till?

Jag ser fram emot när myndigheterna samarbetar för individens skull och gör vad som är bäst för personen. Det är väl ändå det målet vi måste ha.

Eller hur, regeringen?

Anneli

Arbetsförmedlingen- Ett föråldrat begrepp?

Idag besökte jag Arbetsförmedlingen för att ta reda på vad dom kan hjälpa mig med.

Inte mycket visade det sig.

Jag hade gjort i ordning alla mina papper: Cv, personligt brev, betyg, referenser och en lista som jag ville att arbetsförmedlaren skulle hjälpa mig med.

När jag först kom in på Arbetsförmedlingen måste jag ta en nummerlapp för att kunna meddela mitt ärende.(Bara jag där.) Sitta och vänta tills jag blev framkallad av en arrogant tjugoåring som undrade om jag var där för första gången, för i så fall måste jag skriva in mig själv på monitorn vid entrén. Så klart, varför skulle han behöva hjälpa till?  Förklarade att jag var inte säker på om jag behövde skriva in mig och att jag ville fråga en arbetsförmedlare om råd eftersom Försäkringskassan skickat mig.

Då är det bäst att du registrerar dig vid monitorn så hjälper vi dig så fort vi kan.

Ta ny nummerlapp och sitta och vänta.(Fortfarande bara jag där.)  Blir framkallad igen av samma tjugoåring som undrar om jag registrerat mig. Jovisst, jag fattade vad jag skulle göra första gången. Nu var det tid att visa legitimation och så frågade han om mina uppgifter stämmer. Eh, ja det gör dom. Har alldeles nyss själv lagt in mina uppgifter.

Sitt ner och vänta igen så kommer handledaren snart. Toppen!

Väntade i 45 minuter innan jag blev inkallad. (Ännu bara jag där.)

Äntligen blev jag inkallad och fick förklarat mig ärende och då kom frågan ”Vad kan jag hjälpa dig med?” Berättade att enligt Försäkringskassan har Arbetsförmedlingen ett jobb till mig som inte innefattar att jag måste koncentrera mig eller använda händerna åtta timmar om dagen. Fick beskedet att några sådana jobb finns inte. Nähä det menar du inte? Det är nog bara överraskande för dom på Försäkringskassan.

Handledaren hjälpte mig så gott det gick att lägga upp en plan för jobbsökande. Hon lovade även att kontakta Försäkringskassan för att höra om eventuell arbetsträning är aktuell. Önskade henne bättre framgång än vad jag haft.

Mer än så blev det inte. Sen är det meningen att jag själv aktivt ska söka ”passande” jobb(vet fortfarande inte vad det är!) och återkomma till henne om tre månader.

job

I tre månader kan jag alltså i praktiken vara arbetslös utan att ha kontakt med Arbetsförmedlingen och utan att dom vet hur många, om några alls, jobb jag söker.

Jättebra hjälp. Trodde dom var förmedlare av arbeten. Suck.

Hela systemet kring Arbetsförmedlingen behöver en allvarlig granskning. Hur kan det få gå till på detta sätt? Det är så många som hamnar emellan.

Jag är så trött på att ha med myndigheter att göra.

Ann-Christine Kalén. Samverkanssamordnare. Arbetsförmedlingen i Nordvästra Götaland.
Denna information sitter uppsatt på Arbetsförmedlingens notis tavla. Sant eller falskt?
Planeringen dokumenteras i Försäkringskassans Plan för återgång till arbete och i Arbetsförmedlingens Handlingsplan Båda myndigheterna skall vara uppdaterade – alla steg tas tillsammans. Lärmål bild 10: Målet är att tydliggöra vikten av en tydlig struktur i den gemensamma planeringen. Att lägga grunden för ett arbetssätt som styrs av en tydlig målformulering som innehåller tydliga delmål. Syftet med övningen är att koppla vikten av planering med mål och delmål till ett fungerande samarbete. Till samtalsledaren: Vårt samarbete kommer att styras av den gemensamma planeringen som gjorts tillsammans med och utifrån kundens unika behov. Den gemensamma planeringen är det första steget som vi tar efter den avslutade gemensamma kartläggningen. Vi vet av erfarenhet att den här planeringen inte alltid görs tillsammans, att arbetsförmedlaren tillsammans med kund planerar de fortsatta åtgärderna ensamma för att sen rapportera resultatet till personlige handläggaren. Här är det viktigt att trycka på just vikten av att planeringen ska göras tillsammans kunden, personlige handläggaren och arbetsförmedlaren. Syftet med den gemensamma planeringen är att tillsammans utifrån vad som framkommit i den gemensamma kartläggningen definiera vad målet med den aktiva insatsen ska vara. Planeringen ska redan från början innehålla ett eller flera konkreta delmål. För att säkra att kunden får det stöd som planerats är det viktigt att ansvarsfördelningen och de konkreta delmålen är tydliga för alla parter. Planeringen dokumenteras i FK´s Plan för återgång i arbete och i AF´s handlingsplan. Det finns ingen gemensam planeringsmall men eftersom planeringen görs tillsammans vid samma tillfälle så säkerställer man att de är likalydande. FK och AF har ett gemensamt uppföljnings och utvärderingsansvar. För att kunna ta det ansvaret krävs en bra struktur i planeringen. Ett väl fungerande arbetssätt är att man innan varje uppföljningsmöte är slut så har man gemensamt bokat in nästa uppföljningsmöte och bestämt syftet med det mötet. Hur ofta uppföljningsmötena ska ske är helt beroende på kundens unika behov. Om något händer som avviker från planeringen kan man snabbt stämma av och boka in ett möte. Eftersom vi har ett gemensamt uppföljnings och utvärderingsansvar är det viktigt att våra respektive roller och ansvarsområden är tydliga. Kunden har ett ansvar för att delta i planerade aktiviteter, den personlige handläggaren har ett uppföljande ansvar och arbetsförmedlaren har ett utförande ansvar. Det innebär för den personlige handläggarens del att man utifrån sin profession ansvarar för att följa upp, vara kontaktytan mot vården, arbetsgivare eller annan viktig funktion i kundens nätverk. Uppföljningsmötena sker i formen av avstämningsmöten. Övning: Bikupor/cafébord. Reflektera själva först 4 min. Vad innebär ett konkret, handgripligt gott samarbete i vardagen. Varför är detta så viktigt? Hur gör vi för att få det att funka? Berätta sen i bikupan. Fånga i storgrupp huvuddragen och dokumentera löpande på blädderblock, lyft fram bra exempel som kommit upp. Fördjupning: 30 kap. SFB När en rehabiliteringsplan ska upprättas. 12 § Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken rehabiliteringsersättning kan lämnas, ska Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen ska i den utsträckning det är möjligt upprättas i samråd med den försäkrade. Rehabiliteringsplanens innehåll. 13 § En rehabiliteringsplan ska ange 1. de rehabiliteringsåtgärder som ska komma i fråga, 2. vem som har ansvaret för rehabiliteringsåtgärderna, 3. en tidsplan för rehabiliteringen, 4. de uppgifter i övrigt som behövs för att genomföra rehabiliteringen, och 5. den beräknade kostnaden för ersättning under rehabiliteringstiden. Kontroll och uppföljning. 14 § Försäkringskassan ska fortlöpande se till att en rehabiliteringsplan följs och att det vid behov görs ändringar i den. Vägledning Sjukpenning och samordning. Kap 9 Utredning av rätten till sjukpenning och möjligheterna till återgång i arbete. Kap. 18 Samordning och samverkan. Kap. 19 Rehabiliteringsplan och plan för återgång i arbete. Kap. 20 Rehabiliteringsåtgärder. Kap. 21 Rehabiliteringsersättning.
Samma notis tavla. Verkar inte som om dom är medvetna om sina egna mål!

 

 

 

Anneli

Återgång

 Mitt multimodala smärtproram närmar sitt slut.

Hur har det gått?

Själva programmet har gått jättebra och jag har fått ut mycket av det. Jag har lärt mig mycket om mig själv och hur jag ska hantera min smärta och lära känna min sjukdom.

Det har varit jobbigt men samtidigt upplyftande och lärorikt. Det är aldrig lätt att titta in på sig själv och rannsaka.

Nu ska jag försöka öppna mig för nya möjligheter och anpassa mig efter vad jag kan och orkar och ändå inse att det fortfarande, trots omställningar, är jag där inne och jag duger utmärkt precis som jag är och jag är alldeles normal. Jag har inte förändrats men jag har behövt ändra mitt tankesätt för att göra mig själv gott.

Jag känner att jag accepterar min sjukdom och mina begränsningar bättre, även om jag fortfarande har svårt att begripa att jag inte klarar lika mycket som jag vill kunna klara. wp-image-1194743785.

Det är helt okej att inte kunna göra vissa saker. Det är helt okej att säga att detta klarar inte jag. Jag är inte lat. Fantasin är livlig när det kommer till att göra saker annorlunda och det är en utmaning som samtidigt stimulerar tankeförmågan.

Det har även funnits enorma motgångar som t.ex. Försäkringskassans envisa, nästan elaka, motstridighet till att godkänna min sjukskrivning. ( Fortfarande inte godkänt.) Ett evigt kämpande i uppförsbacke som, tidvis, gjort mig alldeles uppgiven och fullständigt matt. Flera av mina läkarbesök har gått åt till att försöka tillgodose Försäkringskassans orimliga krav när tiden skulle gott åt till att diskutera min behandling. Det är så mycket i vårt socialförsäkringssystem som inte funkar.

wp-image-1263430066

Nuförtiden anses alla fuska och Försäkringskassan utgår från att så är fallet. Det tas ingen hänsyn till patienter, läkarbedömning eller behandling. Vad jag inte fattar är varför läkarna inte säger ifrån? Hela deras kompetens och trovärdighet ifrågasätts hela tiden, alltid. Handläggarna tror inte att läkarna gjort en rätt bedömning av patienten dom träffat. Istället ska någon på Försäkringskassan bestämma vad man kan och inte kan. Något måste ändras och det snart.

Det är snart dags för mig att återgå till arbete. (Läkaren vill ge mig en månads sjukskrivning till, men jag har inte bestämt mig.)

Då vill jag kunna ta med mig allt jag har med mig från behandlingen och göra ett fullgott arbete på mina premisser med ett arbete som passar hela mig.

Det gäller bara att hitta rätt arbete. Inte så svårt. Eller?

 

Tack till familj och vänner för att ni alltid ställer upp. Tack för att ni låter mig vara mig själv. Tack för allt stöd och alla samtal. Tack för att ni finns. Jag älskar er alla!

Min sambo, min älskling, mitt livs kärlek. Tack för att du följde med på resan och stöttade mig upp för backen. Tack för att du tar emot mig när jag faller. Tack för att du torkar mina tårar men framförallt tack för att du får mig att skratta så att tårarna rinner.

Vi klarade det!

Anneli

Äggplockare, är det mitt nya yrke?

Jag fortsätter min kamp mot Försäkringskassan.

Just nu går allt runt i en enda cirkel utan slut.

Försäkringskassan ger sig inte och anser att jag måste vara tillgänglig för alla arbeten på arbetsmarknaden för att kunna veta mina begränsningar.

Arbetsförmedlingen tar inte emot mig eftersom jag är sjukskriven. Och eftersom läkaren har bedömt att jag, för tillfället, inte ska jobba alls sitter jag i kläm mellan myndigheterna.

Igår när jag pratade med min handläggare på Försäkringskassan frågade jag henne vad hon ansåg att jag skulle söka för arbete. ” Äggplockare tex” sa hon.” Det kräver inte så mycket koncentration.” Alltså va?! Får dom prata till folk hur som helst?

Det bara visar att hon inte läst igenom mitt läkarintyg (alla fyra) som läkaren utförligt skrivit. Där har han beskrivit vilka problem jag, dagligen, har. En sak som är värt att nämna här och som handläggaren fullständigt missat är att jag har problem med nerverna i mina händer. Detta är väldigt smärtsamt och gör att jag tappar saker. (Perfekt när man ska sortera och hålla i ägg. Undrar om det blir avdrag på lönen för varje tappat ägg.) Efter alla om och men med läkarintyg m.m. blir jag så besviken när hon inte ens bekymrar sig att läsa hela utredningen. Sist skrev tom läkaren att en utredning av mina händer/handleder är påbörjad och på fredag 23/2 ska jag genomgå en elektoneuografi , nervhastighetsmätning. Nej, då väljer handläggaren att fokusera på jobb som inte kräver koncentration. Finns det några sådana? Ska nog söka jobb på Försäkringskassan då. Där krävs det inte så mycket fokus alls.

Jag söker, och tar, gärna jobb som passar in i hela min sjukdomsbild och som jag känner att jag kan klara av. Jag vill jobba och undviker det inte på något sätt men jag har också sökt och fått hjälp för att kunna hantera mina symtom och lära mig vad jag kan och klarar av. Det tar tid att ställa om hela mitt tänkande till att behöva göra något helt annat.

Idag har jag därför mailat en karriärkonsulent som jag hoppas ska återkomma till mig inom det snaraste.

Nu blir det mindfulness och djupa andetag.

Anneli

CV och personligt brev

Här är det inte precis vila och återhämtning som gäller.

Stressen för kroppen och hjärnan fortsätter. Nu känner jag bara pressen av att hitta och pröva på ett helt nytt yrke.

stressed-mom-300x200

Försäkringskassan ger sig inte utan att jag bevisat att jag inte kan arbeta med andra uppgifter. Och för att kunna veta det så måste jag ju så klart testa något annat.

Frågan är vad? På Arbetsförmedlingens hemsida finns massor av lediga arbeten. (Bor så bra att jag kan söka inom ett ganska stort område och ändå inte behöva köra jättelångt.)

Arbeten som kräver särskild utbildning och krav på erfarenhet är inte lönt. Har studerat mycket och har bra betyg från universitetet men det är ju inom ett särskilt område som jag inte längre klarar. Förra våren läste jag Litteratur, samhällskunskap och svenska 3 . Det var jättekul och hårt jobb och det resulterade i att jag kunde ta ett administrativt arbete inom min yrkesgrupp. Något annat har jag inte erfarenhet av.

Så sökningen fick bli ”utan erfarenhet”. Blev förvånad över hur mycket det fanns att välja på. Lagerarbetare, brevbärare, servitris, restaurangbiträde, städare m.m. All respekt till alla er som gör dessa yrken dagligen men jag känner att det är också fysiska, krävande jobb att ha. Vad skulle dessa jobb göra för skillnad för huruvida jag kan jobba?

Jag har i alla fall igår och idag skrivit om mitt CV och personliga brev till att skicka till arbetsgivare. Det krävdes en hel del tänkande och fantasi om hur jag ska ”omvandla” mina erfarenheter och kunskap till något mer allmänt och positivt för en ny arbetsgivare. Känner samtidigt att jag måste vara ärlig om varför jag vill/ måste byta arbete.

Så för första gången någonsin har jag i skriftlig, utförlig form skrivit om min Fibromyalgi som en del av mig och hur jag lever med min sjukdom. För mig är det ett STORT steg framåt. ( Ville också skriva att Försäkringskassan tvingar mig, men lät bli för jag tänkte att det är inte tilltalande för någon.)

Dagarna i början på veckan har börjat stressigt och oroligt. Jag är alldeles slut men känner samtidigt att jag fått mycket gjort.

3

Nu blir det en bra bok och såpor på tv:n resten av eftermiddagen.

Hoppas ni har en bra vecka!

Anneli

En dag med många samtal

Idag är dagen jag spenderat till att försöka få tag på olika myndigheter för att få rätt till min sjukpenning.

telefon_109837784_121001496

Jag började dagen tidigt därför att det brukar ta evigheter innan man får tag på rätt person. Och inget undantag idag.

Ringde till sjukhuset först för att få tag på läkaren så att han kunde skicka en komplettering till Försäkringskassan. Fick besked från sköterskan där att läkaren redan skickat en ny bedömning och den var gjord den 1/2. Jättebra!

Vidare samtal till Försäkringskassan. Handläggaren svarade inte naturligtvis. Telefonsvarare som meddelade att hon är på semester till den 17 januari. Vadå, till nästa år eller??? Ringde till kundtjänst. ”Du är nummer 188 i kön. Lämna ditt telefonnummer så ringer vi upp när det är din tur.” Javisst, det gjorde jag men då blev det bara att vänta. Kunde ju inte ringa någon annan under tiden.

Efter 45 minuter ringde kundtjänst tillbaka och jag fick förklarat mitt ärende. ”Men du måste prata med handläggaren som har hand om ditt ärende.” Jag vet!! ville jag skrika men bet mig i tungan och sa snällt att hon är ju på semester till den 17 januari (lyckliga henne) . Den snälla mannen kollade på datorn att nejdå, hon jobbar idag. Jag lämnar ett meddelande att hon ska ringa så fort som möjligt. Tack!

Ytterligare väntan……vågar jag gå på toan?  Äntligen ringde handläggaren tillbaka och bekräftade att det nya utlåtandet kommit. Men det är inte heller godkänt därför att läkaren inte har förklarat hela min aktivitetsbegränsning. Då fick jag förklara att jag, i min egen anmälan, specificerat mina arbetsuppgifter.

Nej, då ska läkaren göra en bedömning om hur jag är begränsad när det gäller alla yrkesområden. Va?! Det vet ju inte ens jag! Har ingen aning om huruvida jag kan klara av att jobba i en affär, på ett företag eller som mekaniker. Vad har det med saken att göra? Saken är den att jag inte klarar mitt nuvarande arbete. Det räknas inte. Jag måste vara tillgänglig för arbetsmarknadens alla arbeten. (Dom bryr sig inte om kunskap och erfarenhet). Så enligt handläggaren fortsätter inte utredningen om rätt till sjukpenning förrän jag visat att jag inte klarar av andra jobb/arbetsuppgifter.

Tar en paus för att gå ut en runda. Huvudet snurrar.

Väl tillbaka går jag in på Arbetsförmedlingens hemsida för att anmäla mig arbetslös inom alla andra yrken utom mitt eget. Det går ju inte så ringer till kundtjänst. ” Bara” 52 före i kön. Jippiii!! Kommer fram och förklarar mitt ärende till den oförstående telefonisten. ”Du kan inte anmäla dig arbetslös medan du är sjukskriven och inte heller inom vissa områden.” Förklarade att jag just fått dom uppgifterna från Försäkringskassan att jag kan och därför ringer jag er. En tung suck hörs i luren.

Hårslitandedam

”Varför ska du anmäla dig arbetslös när du har ett jobb?” Ja säg det.

Vad ska jag göra?!

Hur har ni spenderat er måndag?

Anneli