Tankarna lever sitt eget liv


Det är som om jag fångats i en orkan av tankar som cirkulerar med enorm kraft.

Varje ny tanke är som är som ett litet blixtnedslag i hjärnan. Deras kraft är oändlig. Tankarna är otvivelaktigt kraftfulla vapen eftersom de skapar broar – nya kopplingar som ritar om kartan hos känslor eller projektorremsan som sätter igång livets film…

Alla tankar är inte hjälpsamma. Det finns vissa tankar som inte hjälper alls. Istället blockerar de och skapar ängslan såväl som överväldigade känslor.

Normalt sett tänker jag på orosmolnen genom att försöka finna lösningar på problem. Det är så nya perspektiv hjälper mig att hantera vad som försiggår. Men denna naturliga process av inre reflektion sker inte alltid som väntat. Istället för att ge mer klarhet så grumlar den bedömningsförmågan.

Detta behov att grubbla på orosmoln kan ske i alla situationer. Det kan ske på jobbet, i köpcentret eller när jag borstar tänderna. Utan att inse det ockuperar de hela mitt sinne.

Sakta går jag framåt dag för dag i en verklighet jag inte identifierar mig med.
Det handlar om att vara kapabel att skapa en verklighet som matchar mina behov, mina karaktärsdrag och min totala rätt att vara lyckligare och för det måste jag förändra mina tankar.

Det är upp till mig att göra tankarna fantastiska, förändra mina tankar till det bättre.

Anneli

Inspiration:Februari

Inspirationscitatet för februari är: 

Visst är det väl så att det är vår målmedvetenhet och hängivenhet som tar oss framåt i livet. Oavsett vad målet är.

Vägen till ett lyckat liv (och här få ni själva definiera vad som är lyckat) är lång och krånglig och kräver stora doser ambition, självförtroende och framför allt – hårt arbete. Att jobba hårt är viktigt, men ännu viktigare är att man gör det för att uppnå sina egna drömmar och inte på grund av pliktskyldighet.

Det som gör att jag vill arbeta hårt, ha uthållighet och självdisciplin är belöningen. Det är den som gör att jag fokuserar på målet och det är den som gör att jag lyckas ta mig upp igen.

Det är målen som jag valt för mig själv som ger mig stora chanser att lyckas.

Jag har ställt in gps:en på en spännande och kanske lite läskig resa. 

Anneli

Se bakåt för att planera framåt

Att sätta mål för framtiden, börja om och ge mig själv bättre chanser. 

Jag har startat den långa resan. Jag har hoppat på tåget som ska ta mig till ett mål där jag vinner över min Miss Fibro. Jag befinner mig på en helt ny resa som jag inte är riktigt bekväm med än.

Vad har jag gett mig in på?!

Hela tiden, varje, dag, möter jag nya utmaningar i min nya värld av oupptäckta upplevelser. Så mycket som snurrar i huvudet som vill komma ut.
Det är i de tuffa stunderna när all min förmåga, påhittighet och livserfarenheter krävs, som jag nu får chansen att skapa något otroligt och något nytt. Vilken enorm process jag går igenom. Utmaningar gör mig stark och jag har kraften som tar mig framåt.


Ta in, andas, fundera.

Mina föreläsningstal (jag har tre) anser jag vara så klara de kan bli. Har t.o.m en föreläsning inbokad i februari och flera andra på gång. Heja mig! Nu ska jag bara våga gå dit också….

Högskoleprovet registrerade jag mig till första dagen ansökningarna öppnade. När ansökningarna till högskolan släpps så ska jag söka några olika utbildningar och se vart det bär.

Allt detta är ett heltidsjobb i sig själv. Det tar evigheter att skriva och få ihop ett tal. Och bara att leta efter fakta eller information är lika tidskrävande det. Men så mycket jag har åstadkommit hittills. Jag har fått mina tal klara. Har emailat flertal organisationer mitt erbjudande om föreläsning. Och vissa har nappat.

Nu är jag på gång!

Anneli

Inspiration- Januari

Jag fick en inspirations kalaneder i julklapp av min bästa väninna med positva och tänkvärda citat, olika varje månad. 

Januaris citat är:

Tänkvärda citat som stärker och som skapar nyfikenhet.

Jag kan behöva all inspiration och uppmuntran jag kan få. Vad kan då de här citaten ge mig? Kan jag tro tillräckligt på mig själv för att låta dessa fina texter hjälpa mig?

Jag vill skapa möjlighet att påverka och göra en positiv impact på människors liv. Fortsätta att hela tiden vidareutbilda mig och förändras.
Hjärnan är fantastisk, den slutar aldrig att utvecklas.

Jag har hittat motivationen och kraften att göra något annat. Styrkan att gå vidare kommer så sakta. Ibland faller jag flera steg när jag tänker tillbaka på mitt förlorade,älskade, jobb. Men jag reser mig och blir mer och mer övertygad om att det här kommer att gå. Det är långt kvar och mycket förberedelser att göra men vägen dit måste också vara själva resan för att till slut nå mitt mål.

Målet där jag bevisar för mig själv att jag klarat det. Målet när jag kan säga till mig själv att jag vann över Fibromyalgin. Sjukdomen har knockat mig, gett mig prövningar och fått mig att känna mig svag och oandvändbar men den har inte vunnit. Den har istället gett mig strategier för att leva gott i upp och ner-resan genom livet.

Jag vågar kämpa- trots motgångar och det är oerhört kraftfullt. Bilden blir allt tydligare av vad jag vill åstadkomma. Att få en tanke och göra den till verklighet är något som jag ska lyckas med.

En dag ska jag visa att jag klarat det.

Anneli

Nya förhoppningar

Trots en rejäl förkylning så här i början på året är väl det här året ändå mitt år?
Ett nytt år är inspirerande på många sätt och väcker en lust att starta om eller vända blad.

2019 måste vara året för förändringar, utmaningar och nya perspektiv. Detta året ger mig chansen att börja skriva på ett nytt kapitel i mitt liv, gå vidare och fylla dom tomma vita arken med nya spännande upplevelser.

Det gångna året var fyllt av mycket besvikelse, sorg och ledsamhet. Det har varit en svår insikt för mig att inte längre kunna jobba inom vården och rädslan för hur framtiden kommer att se ut. Får ångest och oro för att misslyckats vilket är helt nytt för mig. Jag har aldrig haft svårt för att få jobb. Har faktiskt varit väldigt priviligerad och alltid fått alla jobb jag sökt och velat ha.

Men nu måste jag jobba med mina rädslor, mina mål och mina känslor på ett helt nytt sätt och ur ett helt nytt perspektiv.
Hur ska det gå till? Bara jag visste vad jag skulle göra så skulle jag gjort det direkt. Problemet är att när man sitter i situationen så är det väldigt verkligt. Rädslan av att inte räcka till. Rädslan för att misslyckas. Rädslan av vad andra ska tycka. 

Det finns inget färdigt recept till lycka som fungerar för alla. Var och en kokar ihop sin egen soppa till liv.

Det finns stunder i livet när allt verkar flöda. När vi känner att livet är bra, och det är lätt att låta sig svepas iväg. Vi tänker inte på vad som sker med oss eftersom vi är nöjda med våra liv och känner oss bekväma i oss själva. I dessa tider är det lätt att komma upp ur sängen och starta dagen.

Å andra sidan kan livet ibland ge oss dåliga tider. De mörkaste perioderna, som kräver extra ansträngning och till och med gör det svårt för oss att slutföra de minsta av handlingar.
Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Anledningen eller magnituden av vad som sker spelar ingen roll. Ingen har förmågan att bedöma hur allvarligt ett problem är för oss. Det finns tider när små vändningar i livet slår hårt mot oss och vi måste lära oss att respektera dem.

Men hur en person konfronterar sina egna problem är viktigt.

Jag måste nu tro på kapaciteten att lösa problemen som uppstår. Se mig i spegeln, le mot mig själv, acceptera mina rädslor och bekräfta mina förmågor.

Att starta om livet är att genomgå förändring, söka andra chanser och utföra en förvandling av vad jag för tillfället är. 
Det är sidan av mig själv som kommer innan den nya personen som jag vill vara. Så för att utvecklas är det viktigt att jag lär mig att starta om.

Endast ett alternativ återstår: att hoppa. Jag vet inte hur eller var jag ska landa, men jag litar på att jag ska klara det.

Att börja om är att satsa på det bästa av mig själv utan att avsäga mig allt jag redan gjort rätt.

Anneli

Vad har jag framför mig?

Jag vet vad jag har lämnat bakom mig men vad har jag framför mig? 

Jag tycker att det är ganska skrämmande att inte längre ha min framtid utstakad för mig när det gäller arbetslivet. 

Det är min sjukdom och inte jag själv som bestämt min framtid. Att jobba kvar inom vården ställer alltför höga krav på min sjukdom och den klarar det helt enkelt inte längre. Det handlar inte om feghet eller att ge upp. 

Detta är svårt att acceptera på grund av all den känslomässiga energin som jag lagt ner på mitt arbete. 
Fram tills besvikelsen slog till, fram tills det ögonblick när jag insåg att livets våg inte är helt balanserad. Att jag lämnats med inget att ge och heller inte mottagit något; att drömmen var en mardröm för min Fibromyalgi. 

Att lämna allt bakom mig är inte att glömma allt jag varit med om eller att kasta bort alla mina erfarenheter och band. Det är endast att förvandla mig självatt integrera mitt förflutna, mitt nu och en önskan för framtiden till en entitet som är kapabel att skapa sig själv.

Vad anledningen än är så är det inte enkelt att lämna allt bakom sig. Utöver mitt bagage tar jag med mig en stor ovisshet och trots att mitt sinne säger åt mig att släppa taget, känner jag mitt hjärta oförmöget att stänga resväskan.

Livet är en lång kedja av stunder som testar oss, av kapitel vi bör njuta av, kämpa för och lära oss frånFör lärande är den vitala nyckeln som stödjer vår existens.

Men jag är inte rädd för något och ångrar inget, för jag vet vad som är värt att kämpa för och kommer lära mig vilka strider som är värdelösa.

Ibland måste man börja om för att gå vidare. Det finns sår som måste läkas och bara med mod och beslutsamhet kan jag kapa banden med mitt före detta arbete för att bli lycklig i ett nytt arbete. Att börja om från noll är aldrig lätt.Att börja om innebär att stänga tidigare kapitel. Det betyder inte att man flyr från det förflutna.

Livet är inte en rak väg utan hinder. Ibland behöver saker förändras för att du ska uppnå lycka och balans.

Alla spelar en aktiv roll i sitt öde och varje beslut räknas.Jag ska försöka att tackla livet med självkänsla, beslutsamhet och drömmar.

Innan vinden blåser iväg min själ måste jag ta mig ut och börja på en ny resa.



Anneli


Nya projekt

Börja glömma — Gör plats för att drömma om något nytt.

Min Fibromyalgi har nu gjort att jag inte längre klarar av att jobba kvar inom vården. 

Det betyder nya utmaningar och nya projekt.  Men frågan är ju vad ska jag göra istället? Bara den tanken skrämmer mig mer än något annat. 

Vad gör man när man spenderat hela sitt yrkesliv åt den enda man alltid velat göra? Jag har egentligen inte fattat beslutet om att sluta själv utan mer och mer varit tvungen att inse fakta. Att kroppen och själen inte längre orkar med stressen, underbemanningen och det slitsamma arbetet med att försöka hinna med allt och finnas där för alla. 

Mycket tid och energi går åt på dagarna för att göra efterforskningar och hitta fakta om vad jag ska kunna göra istället. Jag vill på något sätt kunna stanna kvar inom vården, fast på ett helt annat sätt. Och samtidigt tänker jag att jag kan dra nytta av mitt intresse i att läsa och skriva. 

Det svåra i att starta nya initiativ och projekt är inte att starta dem, utan att ge dem en faktiskt möjlighet att växa och utvecklas till verklighet och något som kan hålla. Samtidigt som jag måste lämna min långa karriär bakom mig öppnas nya dörrar och möjligheter. 

Jag har mycket erfarenhet och kompetens och det vet jag att jag alltid kommer att ha med mig. Det kan aldrig tas ifrån mig. 

Så varför inte dela med mig av allt jag kan, allt jag lärt mig och allt jag varit med om genom att prata och skriva om det för att tillsammans med andra försöka göra vår vård bättre? Jag vet ju vilka bristerna är och vad som kan förbättras.  

Min kära och stöttande familj kommer med råd och stöttning och vissa av idéerna har skapat ett intresse som jag forskat vidare på och som verkar kunna leda någon vart, leda till något positivt. 

Vijay-Govindarajan-Citat-1

Det kommer att bli ett hårt jobb. Mycket blod, svett och tårar. Men jag känner mig redo att investera av min tid för att jag ska kunna utvecklas och kunna komma vidare. 

Det är jätteläskigt att ge sig in i det okända.  Det kommer att bli motvind och uppförsbackar, det inser jag och är beredd på. 
Jag är inte rädd för att färden mot mitt mål kan bli lite guppig ibland med skrubbsår och mindre blessyrer på vägen mot framgång.

Allt som är utvecklande och spännande är lite jobbigt först. Jag ska koncentrera mig på det jag vill ha och försöka se målet framför mig. 

Det finns en mening med allt. Jag vet inte än vad som är meningen med att en sjukdom ska bestämma vad jag ska och inte ska göra. Det kan vara att jag måste anpassa mig och ändra vissa saker för att anpassa mig, men jag kommer aldrig låta mig besegras av en sjukdom. 

Anneli




När musiken träffar hjärtat

Hur många gånger har du hört en låt eller musikstycke och flyttats tillbaka i tiden till ett minne associerat till just den musiken?

Alla har sina favoriter bland låttexter. Refrängen som för alltid klistrat sig fast eller versen som är poesi för själen.Många är vi som tilltalas extra av en text som känns äkta, ärlig och trovärdig.

Jag har ett flertal låtar som följt mig genom livet, som ger både glada och sorgsna minnen.

När jag växte upp lyssnades det mycket på dansbandsmusik, både i föräldrahemmet och hos mormor. I familjen är den musiken kallad för ”mormormusik”. Lyssnar än idag på dansbandsmusik och så många fina texter det finns.

För att ta mig igenom olika perioder i livet spelar musiken stor roll och hjälper ofta till med både läkning och för att skapa fina minnen tillsammans med någon. Den starka musikupplevelsen beror på att just du fick den här upplevelsen just då.

Min älskade, fina väninna gav mig tipset om Rick Astleys nya låt Try .Just nu har jag en jobbig period och denna träffade rakt in i hjärtat. Den stärker mig, får mig att fortsätta kämpa och då blir den personlig.

Country och musikal är de generar jag lyssnar på mest. I de texterna finns både hjärta och smärta och de känns personliga.

frontmusik

Musiken har betydelse för hur vi uppfattar oss själva och människor i vår omgivning och därmed för identiteten. Musikämnet har en viktig uppgift att fylla. Det utlöser tårar, rysningar, ilningar, kalla kårar, gåshud och så klart glädje och lycka. Upplevelserna går rakt in i vårt innersta, till tankar och känslor. Musik uttrycker något utöver vad språket förmår. Musiken har en förmåga att väcka känslor och minnen genom våra förväntningar på den. Att höra musik skapar oftast en positiv känsla.

Tänk efter själv. Vilken är din starkaste musikupplevelse? Det är att göra en tidsresa i sitt inre.

Anneli 

 

 

 

 

 

Har jag jobbat min sista dag?

Min Miss Fibro har vunnit, jag är besegrad.

Arbetet är så intimt förknippat med min identitet att motgångar tar mig väldigt hårt. Det gör det också svårare att släppa taget när jag nu inte längre klarar av att sköta mina arbetsuppgifter. Det är fullständigt förödande och väldigt stressigt.

Det smög sig på utan att jag märkte det. Något symtom här och någon krämpa där. Utan att jag förstod gick kroppen in i krisläge och när smärtan och utmattningen är ett faktum är det försent att kämpa emot.

Jag har jobbat inom vården sedan jag var sjutton år och fick mitt första sommarjobb inom hemtjänsten. Det har blivit många arbetsår och ett flertal arbetsplatser både i Sverige och i England. Jag har aldrig velat göra något annat. Har försökt ett antal gånger att bryta mig loss men har alltid återgått till vården.

I alla år som jag jobbat har det varit stressigt, underbemannat och tungt. Men också ett alldeles fantastiskt underbart jobb.  Man kan inte ha något bättre jobb och det har gjort att allt slit varit värt det. Tills nu.

Smärtan kom smygande. Huvudvärk, ont i armar, händer, fötter och höfter. Mina sinnen kändes ständigt på bristningsgränsen och ljud, ljus och lukter blev till rena tortyren. Varje liten uppgift kändes som ett oöverstigligt hinder när det läggs på högen av allt det ansvar som redan tynger mig.

Sjukskrivningen kommer som en blixt från en klar himmel. Vaddå, är jag sjuk? Nä, jag är bara inte lika bra som andra.All energi går åt till att orka med smärtan . Det är inte okej i längden att behöva döva kroppen med smärtstillande för att orka med arbetet.( Lösningen är i stället fler kolleger och en större möjlighet att tillsammans med arbetsgivaren vara med och påverka arbetsförhållandena. Men det är bara i en perfekt värld sådant händer.)

Det som är svårast är att acceptera att jag kanske aldrig kommer att kunna klara ens hälften av vad jag har klarat tidigare. Jag som alltid har fixat allting. Jag som alltid har satt stolthet i att kunna klara mig själv. Jag tror fortfarande att jag ska vakna en morgon och så är allt som vanligt. Den dagen kommer aldrig.

Har jag jobbat min sista dag inom vården? Kommer jag aldrig mer att hålla en döende persons hand i min eller sticka någon i armen? Kommer jag aldrig mer att få informera och utvecklas tillsammans med personalen? Kommer jag aldrig mer….

Även med all stresshanteringshjälp i världen är det svårt att inte falla ner för stupet igen när du kommer tillbaka och allting fortfarande fungerar på samma sätt som gjorde dig sjuk.

Vad är vila? Hur återhämtar man sig när tankarna bara mal på om hur det ska bli?

Ingen anställer dig som har hög sjukfrånvaro och tål du inte stress har du inte mycket att hämta någonstans. Förmåga att ha många bollar i luften, stor stresstålighet och att klara av ett högt tempo är klyschartade egenskaper som eftersöks i platsannonserna. Stresskänslighet, behov av tydliga instruktioner och en inrutad vardag eftersöks betydligt mer sällan.

När du arbetar för mycket förstör du för alla andra på din arbetsplats genom att driva upp tempot, vilket i sin tur minskar möjligheten till utökade tjänster. Blir du sedan sjuk och sjukskriven har du även effektivt lyckats förstöra din fritid, ditt privatliv och ditt allmänna välmående. För att inte tala om dina karriärmöjligheter de närmsta åren.

Grattis Anneli! Bra jobbat. Tänk på det här nästa gång du jobbar över.

Är det värt det?

92524c2e058d34e88cfc3640fd045f28

Anneli

 

 

 

Böckernas värld

Är det något som är underbart så är det ändå böcker. Att få sjunka ner i en stor lunta och bara låta sig dras iväg till en annan värld är fullkomligt fantastiskt och det finns så otroligt många olika böcker som man kan läsa.

Oavsett om du har läst en, hundra eller tusen bra böcker i ditt liv kan du säkert erinra dig den känsla av glädje, lugn och meningsfullhet du har upplevt varje gång du har gjort det.

En av de främsta anledningarna till varför jag läser böcker är för att få ta del av allt det fantastiska jag kan lära mig av dem. Varje bok ger ny information och nya perspektiv. En bra bok får mig att försvinna iväg och besöka nya platser och få nya intryck och tankar. När man tänker efter är det ganska fascinerande hur några sidor kan få en att växa, tänka, skratta, gråta och att reflektera över livet. Hur man kan gå in med en inställning och när boken är klar, komma ut med en helt annan.

IMG_2843

Att läsa böcker är ett ypperligt sätt att hålla hjärnan i form. Att läsa är som att göra mental gympa. Hjärnan måste omsätta information i form av språk till platser och sammanhang, som du sedan måste komma ihåg. Varje gång du läser en bok bekantar du dig med nya händelser, karaktärer och miljöer. Du lägger märke till och minns massa detaljer. Under själva minnesprocessen bildas nya kopplingar i hjärnan som gör att du kan koppla samman det du minns av boken med andra bokminnen. På så sätt kan det bli ännu lättare att komma ihåg vad du faktiskt har läst.

Bokläsning guidar dig på ett unikt sätt genom processen som behövs för att få tillgång till karaktärens upplevelser.

Läsandet har många fördelar: det ökar ditt ordförråd, gör dig mer analytisk och bättre på att skriva.  Det finns väl inget som bygger ut ditt ordförråd så mycket som att läsa böcker gör…? Medan du läser lär du dig nya ord liksom får en känsla för grammatik och olika sätt att uttrycka sig.

Böcker ger unika möjligheter till att få sätta sig in i någon annans situation. Så stor inblick som man kan få i författarens och karaktärernas känslor och tankar får man sällan i de människors man möter i vardagen. I böckerna måste du dessutom leva dig in i karaktärernas känslor och tankar för att kunna tillgodogöra dig innehållet.

Att läsa böcker är ett sätt att öppna oändliga, främmande och fascinerande världar. En resa i fantasin och till nya platser.

Vi läser väldigt olika, så klart. Jag läser helst deckare, kriminalare och romaner. Precis som med film, tidningar, dataspel och musik är smaken olika. Jag är alltid nyfiken på böcker och har alltid en bok på gång. Vissa läser jag fort och vissa lite saktare. Jag läser inte heller bara för att läsa utan jag läser för att jag vill lära känna just den boken, den karaktären och den miljön. Det finns alltid något att lära av berättelsen, även om jag inte tycker att alla böcker är lika bra.

Jag läser i pappersform. Kan inte vänja mig vid att läsa på mobilen/ läsplatta eller lyssna på en bok. Jag vill hålla i boken, känna den och vända sida efter sida. Omslagen på böcker är också en underbar inbjudan till att läsa en bok.

Många böcker har jag alltid på kö. Jag har ett särskilt system. När jag får/köper böcker lägger jag dom alltid i en viss ordning. Kollar omslaget, läser vad boken handlar om och hur tjock den är. Sedan lägger jag dom en efter en i den ordning jag ska läsa dom. Just nu har jag två böcker som bara var tvungna att hoppa först i kön men så är det när man inte kan vänta på vissa titlar och författare. Jag skriver även en lista på alla lästa böcker samt har en ”önskelista” med böcker som jag fått tips om.

Reading-books-quotes

 

Det finns alltid en till bok att läsa….

Hur har du det med läsandet?

Anneli