Lästips: Jag ska egentligen inte prata om det här

Sällan har jag varit på en så bra och inspirerande föreläsning som den som Sara Beischer gav!

På stadsbiblioteket i Halmstad hade reumatikerförbundet bjudit in Sara Beischer för att föreläsa om sitt författarskap och skrivande. Jag blev fascinerad av Saras första bok Jag ska egentligen inte jobba här och såg fram emot uppföljaren till den.

Sara beskrev med inlevelse och inspiration hur och varför hon skriver. Hon levde sig in i varje karaktär hon pratade om och läste även ett stycke från varje bok hon skrivit. Hon var levande på scenen och lyckades hålla publiken trollbunden i en timme och en kvart. Jag hade gärna suttit lika länge till! Tack, Sara, för en alldeles fantastisk upplevelse!

Köpte även den nya boken och fick den signerad!

Moa Bengtsson är tillbaka i den fristående uppföljaren Jag ska egentligen inte prata om det här.

Några år har gått och Moa är kvar på Liljebacken. Teatern och filmen har det gått åt skogen med, men hon har skrivit en roman. När boken tar sin början dräller refuseringsbreven in ett efter ett, och så, sedan, det där enda mejlet som behövs; det som inte säger nej, utan ja. Euforin får dock snart sällskap av panik och problem; det är inte bara obekvämt att plötsligt vara författare, Moa brottas också med att ha svikit sin arbetsplats och sina kollegor. Titeln är lika talande den här gången.

Blöjor i kartonger, plasthandskar i fickan, APO-dospåsar och blöta tvättlappar. Redan i första kapitlet i Jag ska egentligen inte prata om det här blir jag lite tårögt rörd. Om det är för att jag saknar den här sortens arbetsskildringar i litteraturen eller för att jag saknar arbetet i sig vet jag inte exakt. Både och, förmodligen mest det senare.

Jag ska egentligen inte prata om det här är en rak och ärlig skildring av dagens åldringsvård och beskriver samtiden på ett rakt och avskalat sätt.

Jag tycker att Sara Beischers bok är klart läsvärd och den ger en inblick i hur svårt det kan vara att öppet kritisera det man ser är fel. Vad det kan kosta socialt. Hur splittrat det kan bli när många hyllar, men de som skildras i det skrivna känner sig påhoppade och förminskade. Bäst måste jag säga att jag tycker de delar som handlar om Moas jobb på äldreboendet är. Det känns också som att det är här författarens engagemang är som störst. Det är beskrivande och uppriktigt och Moa blir som tydligast i de avsnitten och de gamla är levandegjorda på ett vis som inga andra personer i boken är.

Vad läser du för bok?

lsa_bo1_81385751

Anneli

 

Böckernas värld

Är det något som är underbart så är det ändå böcker. Att få sjunka ner i en stor lunta och bara låta sig dras iväg till en annan värld är fullkomligt fantastiskt och det finns så otroligt många olika böcker som man kan läsa.

Oavsett om du har läst en, hundra eller tusen bra böcker i ditt liv kan du säkert erinra dig den känsla av glädje, lugn och meningsfullhet du har upplevt varje gång du har gjort det.

En av de främsta anledningarna till varför jag läser böcker är för att få ta del av allt det fantastiska jag kan lära mig av dem. Varje bok ger ny information och nya perspektiv. En bra bok får mig att försvinna iväg och besöka nya platser och få nya intryck och tankar. När man tänker efter är det ganska fascinerande hur några sidor kan få en att växa, tänka, skratta, gråta och att reflektera över livet. Hur man kan gå in med en inställning och när boken är klar, komma ut med en helt annan.

IMG_2843

Att läsa böcker är ett ypperligt sätt att hålla hjärnan i form. Att läsa är som att göra mental gympa. Hjärnan måste omsätta information i form av språk till platser och sammanhang, som du sedan måste komma ihåg. Varje gång du läser en bok bekantar du dig med nya händelser, karaktärer och miljöer. Du lägger märke till och minns massa detaljer. Under själva minnesprocessen bildas nya kopplingar i hjärnan som gör att du kan koppla samman det du minns av boken med andra bokminnen. På så sätt kan det bli ännu lättare att komma ihåg vad du faktiskt har läst.

Bokläsning guidar dig på ett unikt sätt genom processen som behövs för att få tillgång till karaktärens upplevelser.

Läsandet har många fördelar: det ökar ditt ordförråd, gör dig mer analytisk och bättre på att skriva.  Det finns väl inget som bygger ut ditt ordförråd så mycket som att läsa böcker gör…? Medan du läser lär du dig nya ord liksom får en känsla för grammatik och olika sätt att uttrycka sig.

Böcker ger unika möjligheter till att få sätta sig in i någon annans situation. Så stor inblick som man kan få i författarens och karaktärernas känslor och tankar får man sällan i de människors man möter i vardagen. I böckerna måste du dessutom leva dig in i karaktärernas känslor och tankar för att kunna tillgodogöra dig innehållet.

Att läsa böcker är ett sätt att öppna oändliga, främmande och fascinerande världar. En resa i fantasin och till nya platser.

Vi läser väldigt olika, så klart. Jag läser helst deckare, kriminalare och romaner. Precis som med film, tidningar, dataspel och musik är smaken olika. Jag är alltid nyfiken på böcker och har alltid en bok på gång. Vissa läser jag fort och vissa lite saktare. Jag läser inte heller bara för att läsa utan jag läser för att jag vill lära känna just den boken, den karaktären och den miljön. Det finns alltid något att lära av berättelsen, även om jag inte tycker att alla böcker är lika bra.

Jag läser i pappersform. Kan inte vänja mig vid att läsa på mobilen/ läsplatta eller lyssna på en bok. Jag vill hålla i boken, känna den och vända sida efter sida. Omslagen på böcker är också en underbar inbjudan till att läsa en bok.

Många böcker har jag alltid på kö. Jag har ett särskilt system. När jag får/köper böcker lägger jag dom alltid i en viss ordning. Kollar omslaget, läser vad boken handlar om och hur tjock den är. Sedan lägger jag dom en efter en i den ordning jag ska läsa dom. Just nu har jag två böcker som bara var tvungna att hoppa först i kön men så är det när man inte kan vänta på vissa titlar och författare. Jag skriver även en lista på alla lästa böcker samt har en ”önskelista” med böcker som jag fått tips om.

Reading-books-quotes

 

Det finns alltid en till bok att läsa….

Hur har du det med läsandet?

Anneli

 

Lästips: Jag ska egentligen inte jobba här

Om att börja som ny, outbildad och oerfaren inom vården.

I Sara Beischers bok Jag ska egentligen inte jobba här träffar vi nittonåriga Moa som får sitt första sommarjobb på ett äldreboende, Liljebacken.

Moa drömmer om att bli skådespelska och ägnar all sin lediga tid till försöka komma in i Stockholms teatervärld, vilket visar sig svårare än Moa trott.

Medan Moa väntar på sitt stora genombrott tar hon ett vikariat på Liljebacken. Hon kastas in i en värld hon inte visste något om. Det blir en chock för Moa att ställas inför död, kroppsvätskor och stressiga arbetsvillkor.

Moa kastar sig direkt in i arbetet. Nu ska hon lära sig rutinerna och får gå bredvid den erfarna och självuppoffrande undersköterskan Eva.

Men hon är på intet vis förberedd på det kroppsliga förfallet eller på åldrandets mörkare sidor. Avsvimmad på soffan tas hon om hand av sin kollega efter den första arbetsrundan.

Det stämmer heller inte riktigt med hennes självbild att finnas i denna trista miljö, tillsammans med människor som är på väg bort från livet och kollegor som pratar bantning och aldrig har besökt en teaterföreställning.

Långsamt erövrar hon de kvalitéer som jobbet kräver. Hon blir vän med några av de boende och tar med sig sin favorit Gullan på längre och längre utflykter utan att be om lov. För ingen tid finns avsatt för att ge de gamla en guldkant på tillvaron.

Den excentriska Elna med mottot ”röker gör jag inte, dricker gör jag inte och fruntimmer är jag själv” blir också en av hennes vänner. Elna har en undulat kallad Gojan som hon balanserar i en bur på rollatorn.

När Moa misslyckas med att komma in på scenskolan är det till Gullan hon går och gråter. Gullan hade ju gjort sitt bästa och under hostattacker och mumsande på lakritsbåtar läst Romeo när Moa skulle träna på sin Julia-roll.

Undan för undan krymper Moas ego och när det andra försöket också går om intet så börjar hon inse att livet finns på Liljebackens äldreboende likaväl som någon annanstans.

Romanen är en verkligt underhållande och skarpögd skildring av en arbetsplats som man inte så ofta möter i litteraturen.

Författaren skriver öppet och ärligt hur det är att jobba med äldre. Om stressiga arbetssituationer och att inte hinna med men också om det vackra och intressanta med att träffa och arbeta med människor.

Det känns så väldigt, väldigt äkta. Varenda en av personerna i boken känns som någon man skulle kunna möta på riktigt och många som jobbar/har jobbat inom vården har träffat varenda en av karaktärerna.

Jag tycker att Sara Beischer har lyckats beskriva äldreomsorgen precis som den är, utan några försköningar eller försök att göra den finare. Hon beskriver sjukdomstillståndet, den effektiviserade vården, sorgen och ensamheten på ett rättfram och enkelt vis. Precis som den är helt enkelt.

Den här boken är en förklaring av läget. Ett vittnesmål om hur det faktiskt ser ut i de långa korridorerna, hur larmen från de boende låter, hur skriken nästan aldrig tystnar. Den här boken ger också debatten om den bristande äldrevården ett viktigt perspektiv, nämligen vårdgivarnas. Ett perspektiv som ofta hamnar i skymundan.

Jag ser fram emot att läsa mer av Sara Beischer i framtiden.

Vad läser du för bok?

lsa_bo1_81385751

Anneli

 

 

Lästips: En annan Alice

En annan Alice är den första boken av Liane Moriarty som jag läst.

En annan Alice är en spännande och intressant historia om Alice som vaknar upp efter att ha ramlar på gymmet och fått en smäll i huvudet. Hon har glömt flera år av sitt liv. Det senaste hon kommer ihåg är att hon är gravid och mycket kär i sin man. I själva verket är det tio år senare och hon har tre barn och har separerat från sin man. Liane Moriarty lyckas verkligen förmedla huvudpersonen Alice känslor och tankar, så det känns som att man får gå i Alice skor.

 För att alls förstå vad som hänt under denna tid måste hon nu hitta tillbaka till sina minnen. Det blir en omtumlande och chockerande resa. Den 29-åriga versionen av Alice tvingas lära känna sig själv som 39-åring, och det är ingen trevlig bild hon möter.

Tiden går och Alice och hennes omgivning försöker finna ett sätt att leva med det faktum att Alice nu är en annan. Frågan är bara vad som händer när eller om Alice får minnet tillbaka.
Parallellt med Alice upplevelser får vi läsa systern Elisabeths hemuppgift till sin psykolog. Hon berättar en mörk historia om infertilitet, ensamhet,  bitterhet och hennes berättelse blandas med Alices.

Denna boken är en man inte kan lägga ifrån sig. Underbara tvister i boken som man inte förväntat sig. Rekommenderas varmt!

Gripande, stark & skickligt skriven!

Vad läser du?

lsa_bo1_81385751

Anneli

Lästips: Sveket

Linwood Barclay är tillbaka med en ny deckare.

20180520_10143352177872.jpg

Sveket är den första boken i hans nya serie, Promise Falls.

Mästerlig spänning för dig som gillar högt tempo!

Föga anar änklingen David Harwood vad som väntar honom när han återvänder till hemstaden Promise Falls. Ett oskyldigt besök hos kusin Marla blir början till en skenande katt-och-råttajakt i stadens mörkaste skrymslen.

Marla, som är psykiskt instabil efter att ha förlorat ett barn, håller plötsligt ett nytt spädbarn i sin famn. Det kan omöjligt vara hennes. Hon påstår att en ängel lämnat det vid dörren.

Med barnet följde en vagn i vilken David hittar dess hemadress och han beger sig till det flotta området med Marla. De anländer samtidigt med husets ägare. En chock väntar dem.

På köksgolvet ligger hustrun, tillika babyns mor, mördad. Kan verkligen Marla ha gjort detta? Hon grips. Hennes mamma ber dock David att göra egna efterforskningar för att hitta sanningen. Det visar sig att kidnappningen och mordet är bara är början….

Vill man ha spänning och en bladvändare så kan man alltid lita på Linwood Barclay. Sveket är medryckande och jag sträckläser. Lättsmält underhållning i sommarsolen.

Det är fem år sedan som en av Linwood Barclays böcker kom ut i Sverige, men nu så kom boken Sveket ut, som är den första boken i Promise Falls-trilogin.

Jag tycker mycket om Linwood Barclays sätt att skriva. Om man ska jämföra honom med någon annan, (vilket man väl egentligen inte ska), så tycker jag att hans böcker påminner lite om böcker av Harlan Coben och Dean Koontz.

Boken är spännande, välskriven, lättläst, har härlig humor i sig, och en hel del cliffhangers i kapitelsluten.

Sveket är definitivt en mycket spännande historia. De korta kapitlen driver på historien och de många trådarna gör läsningen riktigt intressant. Speciellt eftersom saker och ting tar vändningar som man inte väntat! Slutet fick mig att vilja läsa nästa del direkt. Men jag får istället längta ett tag efter nästa bok.

Vad läser du för bok?

lsa_bo1_81385751

Anneli

Lästips: Tysta rop

Detta är boken jag inte kunde lägga ifrån mig ens för att röra i såsen.

Jag sträckläste den och när jag läst sista sidan ville jag inte att det skulle vara slut.

Runt en liten och grund grav står fem personer samlade. De har svurit på att det de nu gör är det bästa för alla och de är helt överens. Många år senare mördas en kvinna i sitt badkar och hon är det första offret i vad som kommer att bli en serie mord. Kriminalkommissarie Kim Stone får ansvar för fallet och snart kan hon knyta det till en utgrävning som precis har fått tillstånd att dra igång. Det är marken utanför ett före detta barnhem som ska grävas upp och när man börjar finner man mänskliga kvarlevor där. Vad är det som pågått i barnhemmet egentligen? Mörka hemligheter grävs fram och Kim och hennes kollegor inser att det är många som hellre vill att de stannar kvar i det förflutna. Jakten på mördaren, som verkar ha fler offer på sitt samvete, blir farlig och Kim kämpar samtidigt med sina egna inre demoner…

Läsaren kastas direkt in i handlingen, boken är riktigt spännande rakt igenom. Kim Stone är en riktigt intressant karaktär, hon följer inte alltid reglerna men hon tycker att brotten ska lösas till varje pris, pappersarbetet är en detalj hon får hantera efteråt. Jag ser fram emot  att läsa den fortsatta serien om kriminalkommissarie Kim Stone.

Det är spännande från första till  sista stavelsen och storyn är intressant och välberättad.

Vad läser du för bok?

lsa_bo1_81385751

Anneli

 

 

 

Lästips: Hur man gör succé på dårhus

Emmy Abrahamsons bok Hur man gör succé på dårhus är en bok som överraskar.

wp-image-2122855123

Majas karriär som ståuppare är inte precis lysande. I tio år har hon uppträtt på företagsfester, julbord, möhippor, festivaler, kryssningar, maskerader. Hon har också en show på You Tube där hon pratar hon med sina strumpor, eller strumpdockor.

Hennes liv i övrigt funkar inte speciellt bra det heller. Så kommer droppen. En dag ringer det på dörren, utanför står två poliser. De kör henne till Psykiatriska Kliniken i Malmö. Varför i hela fridens namn har hon blivit inspärrad där? Hon måste ta sig därifrån så fort som möjligt.

Hur man gör succé på dårhus blandar humor med svärta på bästa sätt. Samtidigt som det är roligt så är det sorgligt. Majas liv är tragiskt. Men så kommer det små inslag som gör att man skrattar. Hur Maja drar igång egna gruppterapiövningar med de andra patienterna. Hur hennes tokiga bästis tar med rakblad istället för något gott att äta och läsa.

Får man skratta åt det här? Så tänker jag flera gånger när jag läser och skäms lite för att jag tycker det är så fantastiskt roligt när det i själva verket är så väldigt tragiskt och ledsamt. Men jag inser också att boken blev skriven av en anledning. Emmy Abrahamson har själv lidit av depressioner och vill med humorns hjälp avdramatisera och få oss att våga prata om psykisk ohälsa.

Förutom att det är väldigt roligt och fnissigt så finns det också mängder av värme och charm i den här berättelsen. Hur man gör succé på dårhus är en komisk höjdpunkt som inte följer en sedvanlig mall. En bok att tokälska helt enkelt.

Detta är den första av Emmy Abrahamsons böcker som jag läst men hon har även skrivit boken Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske och ett flertal ungdomsromaner.

Vad läser du för bok?

lsa_bo1_81385751

 

 

Anneli

 

 

 

 

 

Lästips: Stanna hos mig

Ayobami Adebayo romandebuterar med boken Stanna hos mig.

wp-image-305689399

Nigeria 1985.

Yejide och hennes man Akin träffas på universitetet. Nu har de varit gifta i fyra år och deras lycka är inte fullständig. Den skulle förstärkas av ett barn. Yejide ber om ett mirakel, hon träffar läkare, gör motvilligt krävande pilgrimsvandringar. Men inget händer. Släkten är bestämd och kräver ett barn. Detta tvingar Akin att ta en andra hustru, till Yejides förtvivlan.

Yejide lägger först inte märke till kvinnan som sitter på kanten av stolen i vardagsrummet. Hon är ljus i hyn och hennes tunna läppar är täckta av blodrött läppstift. Det är inte förrän när Yejides egen släkting, hennes fars fjärde hustru, börjar tala som sanningen går upp för henne.
Den främmande kvinnan har gift sig med hennes älskade Akin. Han, som på alla andra sätt är en modern man, har tagit sig en andra hustru. Yejide blundar hårt. Men kvinnan försvinner inte. Från den stunden förvandlas hela livet till en härva av svartsjuka, svek och förtvivlan …

Det här är en helt fantastisk roman! Den tog verkligen tag i mig, fick mig att fundera och reflektera. Det är en berättelse som förstås känns väldigt fjärran för mig, men det är en desto större anledning till att läsa sådana här böcker. Det ger en inblick och ökad förståelse för hur annorlunda livet kan vara i en annan kultur.

Författaren kan verkligen det där med att formulera sig, men även konsten att bygga upp en historia. Känslor och handlingar vävs samman.

Börjar du läsa den här boken kommer du ha svårt att lägga den ifrån dig, det kan jag nästan lova. Du kommer även bli helt förtrollad av det underbara språket. När boken väl är slut kommer den ha väckt en uppsjö av olika känslor hos dig och säkert gett dig en del saker att fundera på. Detta är en spännande relationsroman vars drama sker i förgrunden av stora omvälvningar i Nigerias styre. Traditioner möter en ny tid, drömmar om demokrati och frihet.

Stanna hos mig är en omvälvande roman om relationer och deras bräcklighet, traditionernas makt och vad detta kan göra med människor.

Vad läser du för bok?

lsa_bo1_81385751

 

 

Anneli

Det som en gång fanns

När Rosie Tipcotts liv kraschar blir hon tvungen att bygga upp allt igen. Men vill hon verkligen tillbaka till det som var?

wp-image-1908142950

Rosie tycker att hon lever det perfekta livet. Så nöjd med make, barn, jobb och det lilla huset i Devon. En dag ändras dock allt då hennes man kommer hem och berättar att han träffat någon annan. I Det som en gång fanns, skriven av Amanda Prowse, får vi följa Rosies väg tillbaka efter chocken.

Det är en sorglig men samtidigt varm roman. Om livet, rakt upp och ner, utan krusiduller och klichéer.Berättelsen växer sig sakta fram. Det tar lång tid innan det egentligen händer något.

Jag får inte riktigt kläm på den här boken. Kanske blev jag förblindad av det vackra omslaget och sedan levde innehållet inte upp till mina förväntningar.

Jag blir irriterad på Prowes sätt att beskriva huvudpersonerna, Rosie och hennes make Phil. Båda två, men i synnerhet Rosie, tillskrivs stereotypa egenskaper av stora mått och båda två blir därmed svåra att tycka om och ta till sitt hjärta. Rosie är så inne i hennes rosenröda, perfekta värld att hon inte lägger märke till vad som händer och pågår runt henne. Och hennes man Phil flyr fältet så snabbt han kan utan att egentligen ta tag i problemen, utan snarare tar dom med sig. Grundberättelsen är så mycket bättre än slutresultatet. Tyvärr inte en bok för mig.

Vad tyckte ni andra som läst den?

Vad läser du för bok?

lsa_bo1_81385751

 

Anneli

Lästips: Triptyk

Triptyk är en av Karin Slaughtes bästa böcker.

wp-image-1899217815

Detta är ingen ny bok (2006) men jag tycks ha missat den. Annars läser jag alla hennes böcker så fort de kommer ut.

I Atlanta dör kvinnor för en kallhamrad mördares hand, och han signerar sina dåd med en grotesk stympning. Bevisen han lämnar efter sig är tillräckliga för att ge bränsle åt en frenetisk polisjakt, och poliskommissarie Michael Ormewood kallas till en mordplats i de illa beryktade Grady Homes i Atlanta och står inför ett av de mest brutala morden i sin karriär. Aleesha Monroe har hittats i en trappa, badande i sitt eget blod. När det uppdagas att mordet bara är ett i en serie liknande attacker kallas Georgia Bureau of Investigation in och Ormewood tvingas arbeta tillsammans med specialagent Will Trent, en man han ogillar starkt. Men bara ett dygn senare exploderar det våld Ormewood ser omkring sig dagligen på hans egen bakgård. Och det verkar som om mysteriet bakom Aleesha Monroes död är ofrånkomligt sammanflätat med ett förflutet som vägrar att bli bortglömt. Men det ingen av dem vet är att nyckeln till fallet kan finnas där de minst anar det, nämligen hos John – en nyss utsläppt fängelsekund som på det mest osannolika vis korsar mördarens väg gång på gång.

Utan tvekan en skicklig, fängslande och komplex historia, med bladvändarmakt i massor.De oväntade turerna bjuder läsaren på en härligt skrämmande berg-och-dalbana upplevelse.

Karin Slaughters böcker är alltid våldsamma och svarta, men inte på något förutsägbart sätt. Hon lyckas med att vrida mitt synsätt och mina sympatier i de mest oväntade riktningar. Det är oerhört skickligt gjort. Det finns ett väldigt stort hjärta i alla Karin Slaughters berättelser. Hon står tveklöst på de utsattas sida. Alla hennes karaktärer har en bakgrund, en barndom.

Karin Slaughter är en av de bästa kriminalförfattare vi har idag.

lsa_bo1_81385751

Vad läser du för bok?

Anneli