Lästips: Bilder av henne

Karin Slaughter är tillbaka med en isande thriller

 med ett psykologiskt djup. 

Karin Slaughter är en av mina absoluta favoritförfattare och så fort jag ser att det kommer en ny bok av henne så måste jag läsa den. 

 Andrea Cooper tror att hon vet allt om sin mamma Laura: att hon alltid har bott i lilla Gullaway Island och levt ett stilla och lugnt liv. Men under en lördagseftermiddag vänds Andreas hela värld uppochner när hon får se en helt annan sida av mamman. För innan Laura var Laura, var hon någon helt annan. I nästan trettio år har hon dolt sin verkliga identitet men nu har det förflutna hunnit i kapp henne, på ett våldsamt sätt, och Andrea måste göra allt för att ta reda på sanningen. Om hon misslyckas står båda deras liv på spel.

Boken börjar rätt så lugnt (med tanke på att det här är en bok av Slaughter) men när det börjar hända så sker det med besked och sen är det fullt ös hela vägen till slutet. Laura verkar från början vara en typisk amerikansk helyllemamma från en liten ort men visar sig helt plötsligt ha en del färdigheter som inte riktigt går ihop med den bilden. När sedan Andrea blir tvungen att fly är jag med henne hela vägen och funderar febrilt på vad det är som Laura hemlighållit. Jag försöker såklart gissa mig till vad som hänt för trettio år sedan, men varje gång jag känner mig småsäker på att jag kommit underfund med vad hemligheten är så händer det något nytt som kullkastar alla mina slutledningar och så är det bara att börja från början igen. Det är också omöjligt att ens försöka gissa sig till vem Andrea ska kunna lita på och det är riktigt nervigt när hon träffar på vissa människor under sitt sökande efter sanningen. Vem som helst kan faktiskt vara en av ”de onda”.

Bilder av henne är ganska annorlunda mot de andra böckerna jag läst av den här författaren. Den är inte riktigt lika blodig och våldsam, men den är minst lika spännande som de andra och den går definitivt inte att släppa när man väl börjat läsa. En riktig bladvändare med nagelbitarvarning!

Vad läser du för bok?

Anneli

Vad har jag framför mig?

Jag vet vad jag har lämnat bakom mig men vad har jag framför mig? 

Jag tycker att det är ganska skrämmande att inte längre ha min framtid utstakad för mig när det gäller arbetslivet. 

Det är min sjukdom och inte jag själv som bestämt min framtid. Att jobba kvar inom vården ställer alltför höga krav på min sjukdom och den klarar det helt enkelt inte längre. Det handlar inte om feghet eller att ge upp. 

Detta är svårt att acceptera på grund av all den känslomässiga energin som jag lagt ner på mitt arbete. 
Fram tills besvikelsen slog till, fram tills det ögonblick när jag insåg att livets våg inte är helt balanserad. Att jag lämnats med inget att ge och heller inte mottagit något; att drömmen var en mardröm för min Fibromyalgi. 

Att lämna allt bakom mig är inte att glömma allt jag varit med om eller att kasta bort alla mina erfarenheter och band. Det är endast att förvandla mig självatt integrera mitt förflutna, mitt nu och en önskan för framtiden till en entitet som är kapabel att skapa sig själv.

Vad anledningen än är så är det inte enkelt att lämna allt bakom sig. Utöver mitt bagage tar jag med mig en stor ovisshet och trots att mitt sinne säger åt mig att släppa taget, känner jag mitt hjärta oförmöget att stänga resväskan.

Livet är en lång kedja av stunder som testar oss, av kapitel vi bör njuta av, kämpa för och lära oss frånFör lärande är den vitala nyckeln som stödjer vår existens.

Men jag är inte rädd för något och ångrar inget, för jag vet vad som är värt att kämpa för och kommer lära mig vilka strider som är värdelösa.

Ibland måste man börja om för att gå vidare. Det finns sår som måste läkas och bara med mod och beslutsamhet kan jag kapa banden med mitt före detta arbete för att bli lycklig i ett nytt arbete. Att börja om från noll är aldrig lätt.Att börja om innebär att stänga tidigare kapitel. Det betyder inte att man flyr från det förflutna.

Livet är inte en rak väg utan hinder. Ibland behöver saker förändras för att du ska uppnå lycka och balans.

Alla spelar en aktiv roll i sitt öde och varje beslut räknas.Jag ska försöka att tackla livet med självkänsla, beslutsamhet och drömmar.

Innan vinden blåser iväg min själ måste jag ta mig ut och börja på en ny resa.



Anneli


Älskade vän

Vad ska jag säga? Hur ska jag trösta? 

Min älskade vän, vi har hängt ihop sedan första dagen på gymnasiet. Vi har gått igenom så mycket tillsammans. Så många roliga, lyckliga minnen men också stor sorg. Våra mor-farföräldrar har vi förlorat den ena efter den andra. 

Nu går du igenom den största sorgen av dem alla. 

Finns det något värre än att förlora någon man älskar? Det kan det inte göra. Den sorg och förtvivlan du känner är obeskrivlig och bottenlös. 
Kan inte föreställa mig den tomhet, sorg och smärta som du måste känna just nu.  Jag lider med dig och tänker på dig. 

När dagen är tung

och livet känns kallt

är det svårt att se

en mening med allt.

Så ensamt det är

att bära en sorg.

Men bördan kan lätta

med andras försorg.

För tankar kan värma

och ord göra gott.

En blick kan berätta

att någon förstått…

Så känn att du har

ett stöd här i mig.

För det ska du veta
– jag tänker på dig


Med kärlek

Anneli 

Lästips: Dagboken

Romanernas mästare Nicholas Sparks är ”tillbaks” med en nyutgivning av  Dagboken (1996) 

Det var längesedan jag läst boken första gången, men böcker av Nicholas Sparks är alltid aktuella. 
Han är en av mina favorit författare. Jag älskar hans böcker. 
 Hans romaner berör ämnen som förälskelse, tragedi och trohet. Romanerna har oftast inte något lyckligt slut.

Allie Hamilton och Noah Calhoun träffas en sommar och inleder en romans. När sommaren är slut tvingas de skiljas åt då Allie börjar på college i New York och Noah stannar kvar i Seabrook.

Efter några år korsas deras vägar igen, och trots att flera år har gått och Allie är förlovad med en annan man, så har de inte släppt taget om varandra.

 En romantisk berättelse om Noah, nu 80 år, som med hjälp av dagböcker och brev återberättar minnen av sitt livs kärlek, Allie. De har levt tillsammans i 45 år och fostrat fyra barn. Allie har drabbats av Alzheimers sjukdom men Noah hoppas på att kärleken dem emellan kan åstadkomma ett mirakel.

”En man och en kvinna sitter på en bänk. Hon minns inte längre vem han är. Han har en dagbok i sitt knä och han läser för henne. Han berättar en historia om kärlek som utspelat sig ett halvt sekel tidigare. Kanske den största kärlekshistorien av dem alla.”

En hjärtskärande berättelse om evig, passionerad och ödesbestämd kärlek som övervinner allt.

En av de vackraste kärlekshistorier jag läst. Om du är i behov av att gråta en skvätt är Dagboken definitivt den rätta boken. Boken är rörande och skriven på ett väldigt vackert och fint sätt. Trots att boken är kort, 176 sidor, rymmer den så mycket tankar och känslor och förmedlar väldigt mycket. 

Vad läser du för bok? 

Anneli .

Dubbla nötkakor

Nötkakor med nougat som smälter i munnen

Ingredienser ca 40 st: 

*50 gram hasselnötter

*1 dl potatismjöl

*4 dl vetemjöl

*1 msk vaniljsocker

*1 dl florsocker

*250 gram smör

Fyllning:

*150 gram nougat

Garnera med : 

*50 gram mörk choklad och hasslenötter

Gör så här: 

*Sätt ugnen på 175 grader

*Mal nötterna

*Blanda samman nötter, potatismjöl, vetemjöl, vaniljsocker, florsocker och smör till en deg

*Forma två rullar, ca 3 cm i diameter, och låt dem ligga i frysen i en timme 

*Skär rullarna i 2-3 mm tjocka skivor

*Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper

*Grädda mitt i ugnen i 10 minuter

*Låt svalna

*Smält nougaten försiktigt över vattenbad och lägg samman kakorna två och två med nougat emellan

*Smält chokladen över vattenbad och lägg en klick på varje kaka och lägg på en halv hasselnöt. 

Anneli 

Lästips: Vit Krysantemum

Denna oförglömliga bok berörde varje uns av mig. Vit krysantemum var minst sagt en gripande bok. 

Vilken bok! Så stark, så omtumlande, så tänkvärd.

Det här är en otroligt vacker, gripande och skakande berättelse som handlar om vad som hände massor med unga kvinnor under den japanska ockupationen då de användes som sexslavar åt soldaterna.

Bokens kapitel växlar mellan de två systrarna Hana och Emis berättelser, den äldre i dåtid och den yngre i nutid. Grundbulten är systrarnas kärlek till varandra, där den äldre offrar sig för att rädda sin syster och den yngre så småningom börjar leta efter sin storasyster. Båda lever de sina liv under männens förtryck, den äldre på japanska soldaters bordell och den yngre i tvångsäktenskap. 

 Den ena berättelsen startar i Korea 1943 under den japanska ockupationen. Då förs 16-åriga Hana bort av japanska soldater då hon skyddar sin lillasyster. Härifrån får vi följa de fruktansvärda upplevelser som hon råkar ut för. Den andra berättelsen berättas ur lillasyster Emis perspektiv. Den delen av berättelsen utspelar sig 2011 då Emi är gammal. Hon har då levt hela sitt liv med skuldkänslor för att storasyster offrade sig för henne under andra världskriget.


Det var både intressant men samtidigt skakande. Tycker att ämnet är viktigt och tankeväckande för utnyttjande av unga flickor är ju något som inte bara förekom då, det förekommer ju tyvärr även i vår tid.

Författaren, Mary Lynn Bracht,  skriver med ett otroligt välskrivet och vackert språk och boken är så intressant så den går inte att släppa. 

 Vit Krysantemum är en gripande historia och den kommer inte att lämna mig i första taget.  

Vad läser du för bok? 


Anneli 




Årsdag

Två år idag.

Nästan alla som dör lämnar efter sig stora hål av saknad hos dem som blir kvar.

Jag har fortfarande svårt att acceptera att hon inte finns. Trots att jag har en kärleksfull familj gör saknaden efter mormor fortfarande så ont att jag ibland nästan tappar andan. Min mormor var klok och rolig. Den finaste i världen.

Att förlora någon man älskar är det absolut svåraste en människa måste gå igenom. Vad betyder sjukdom, arbetslöshet och diverse misslyckanden, om man jämför det med att vi alla förr eller senare tvingas stå vid en kista som tillhör en människa vi inte vill leva utan? Ingenting. Och ingenting kan vi göra för att komma undan.

Varje sorg är unik på så sätt att den speglar kvaliteten på relationen till den vi mist.

Varje sorg är en egen upplevelse på så sätt att den vi förlorat är unik för oss.

Man pratar ofta om ett sorgeår, det vill säga att vi behöver ett år på oss att bearbeta en större förlust, men många skulle säga att det tar längre tid än så. Det första året är mest smärtsamt då till exempel födelsedagar och högtider ska passera och man för första gången ska fira dessa utan den man sörjer.

Åren som följer på det första blir gradvis lättare men det kommer fortfarande stunder då sorgen och saknaden blir mer intensiv.

Den här sorgen kommer inte glömmas bort, den kommer att finnas med mig genom resten av mitt liv.

Då och då kommer jag att tänka på mormor och känner sorgen sprida sig i kroppen. Då och då kommer allt kännas precis som vanligt. Sakta men säkert fortsätter allt.

Du är en av de finaste änglarna i himlen. Hoppas du har det bra där du är.

Mormor i fåtölj 2

Du är så oändligt älskad och saknad!

Anneli

Hallonscones med citronkräm

Dessa scones är lätta att baka och väldigt mumsiga! 

Ingredienser: ca 20 st

7 dl vetemjöl

1 tsk salt

2 msk strösocker

3 tsk bakpulver

150 g smör, kylskåpskallt

2 dl mjölk

2 dl vispgrädde

ca 1,5 dl hallon

Till pensling: 

mjölk

strösocker

Citronkräm: 

2 dl crème fraiche (34%)

1/2 citron, skalet + 1 msk citronsaft

1 msk florsocker

 Gör så här:

Sätt ugnen på 225 grader

Rör ihop mjöl, salt, strösocker och bakpulver

Dela smöret i små bitar och finfördela i mjölet

Tillsätt mjölk och grädde och rör snabbt ihop till en deg

Platta ut degen till en 2 cm tjock rektangel på mjölat bakbord

Fördela hallonen över hälften av degplattan och vik den sedan dubbel

Ta ut rundlar med mått och lägg på en plåt med bakplåtspapper

Pensla med mjölk och strö över sockret

Grädda mitt i ugnen ca 10 minuter

Citronkräm:

Rör ner citronskal och saft samt florsocker i crème fraiche. 

 Vispa sedan fluffigt och servera tillsammans med scones. 

Anneli

Lästips: Lazarus

Boken Lazarus är nog den mest spännande bok jag hittills läst. 

Thrillermästaren Lars Kepler är tillbaka med den sjunde boken om Joona Linna.

När den norska polisen, efter klagomål från grannar, går in i en lägenhet i Oslo hittar de förutom den döde lägenhetsinnehavaren också likdelar i en frys. Det visar sig att mannen var en hittills okänd gravskändare och att ett kranium som hittas tillhör Joona Linnas döda fru. Några dagar senare kontaktar en tysk kommissarie Joona Linnas chef och ber om hjälp med ett mordfall på en camping utanför Rostock. Joona reser dit och även där finns ledtrådar som pekar mot honom. Joona börjar lägga pusselbitarna på plats och sakta börjar han inse att det omöjliga har hänt. Någon verkar ha återuppstått från de döda…

Blodigt, spännande och mycket högt tempo! 
Det är den psykologiska spänningen som kryper in under skinnet på läsaren och gör att man vill tända fler lampor och stanna inne efter att ha läst ut boken. 

Följer man den här serien så måste man absolut läsa Lazarus. Har man inte läst de tidigare delarna så går det bra att läsa endast den här boken, men naturligtvis får man ut mer av den om man först läser de första böckerna. 

Är det något man vet med Lars Kepler så är det att boken kommer att försvinna i ett nafs eftersom spänningen inleds redan på första sidan och slutar inte förrän man tvingas slå igen sista sidan. Handlingen går i ett rasande tempo och som läsare sitter man antingen och håller andan för att det är så spännande eller också sitter man helt andfådd för att det helt enkelt är så mycket som händer på en och samma gång. Jag älskar sådana här läsupplevelser.

Lars Kepler har lyckats igen. Denna gången har de skrivit deras bästa bok någonsin. 

Vad läser du för bok? 

Anneli

I juletid

Visst är det något särskilt med julmusik? 

Julen började tidigt för mig och min svärmor när vi i lördags såg I juletid i Ränneslövs kyrka. 

Jag var väldigt förväntansfull på vägen dit och när vi var framme lyste hela gången upp av brinnande marschaller vilket förstärkte känslan av vad som komma skulle. 

Sångaren Christer Sjögren, Magnus Johansson på trumpet och pianisten Marcos Ubeda bildar en oslagbar kombination av mäktig sång och musik. 

Som ett trevligt tillskott, som höjde upplevelsen flera nivåer, anlitades de lokala körerna Ränneslövs och Ysbys Kyrkokör samt Hope and Glory. Christer Sjögrens röst och musik har följt mig sedan barnsben och jag har alltid gillat honom. Han firar dessutom 50 år som artist i år. Bra jobbat! 

Att då sitta i en vacker kyrka och höra alla dessa julsånger framföras på detta speciella sätt är en ynnest och verkligen en unik upplevelse. 

Minnen från barndomens jular väcktes till liv med O’helga natt, White Christmas, Stilla natt och alla de klassiska jullåtarna. Men även mer moderna låtar spelades och blandades även med icke julsånger. 

När Magnus Johansson framförde ett trumpetsolo till Amazing Grace brast det och tårarna rann sakta längs mina kinder. Den låten har jag hört spelas i många variationer, både live och på skiva, men aldrig hört den spelas så vackert. Även trumpetsolot till Stad i ljus gav mig gåshud. 

En timme och fyrtio minuter senare var konserten helt plötsligt slut och känslan av att vilja höra mer infann sig. Hela ensemblen, med Christer Sjögren i spetsen, promenerade ut i kyrkogången till Sarah Brightmans Time To Say Goodbye.

Då var det ingen hejd på tårarna. Det var en av låtarna som mormor valt till sin begravning och jag har inte hört den sedan dess. Det gjorde inget, det var ganska skönt att höra den,och i det ögonblicket kändes det alldeles, alldeles rätt. 

Anneli 

( Ett 60-tal platser får besök av I juletid under perioden 10/11- 13/1-19 så passa på att boka era biljetter i en kyrka nära dig! )