Ett svårt beslut

Ett av de svåraste beslut man kan fatta är det om hunden ska få vara kvar i livet eller få somna in.

Efter många år tillsammans med sin hund fattade mina svärföräldrar igår det svåra beslutet att, efter en tids sjukdom, avliva sin älskade hund.

En stor del av livet försvinner. Rutiner ändras och huset blir tomt.

Ett flertal hundar har, på olika sätt, funnits i mitt liv. Jag har alltid varit omgiven av hundar.Det finns hund hos mina föräldrar, min bror och mina svärföräldrar. Det är en familjemedlem, ett sällskap, skapar social kontakt och bidrar till att vara aktiv.

Hur många hundar man än haft och hur många hundar man än måste ta farväl av blir det aldrig ett lättare beslut att fatta.Kärleken bör vara starkare än rädslan att förlora. Det är mycket begärt, att du hundägare, som älskar din hund som den familjemedlem den är, ska bestämma när den ska dö.Men det är din plikt att klara av just det när de emotionella banden till våra hundar så starka.

 

2016-03-04-1027_56d9551d9606ee4449c3e7c8

 

Hela familjen sörjer men det är också en fridfullhet som bottnar i vetskapen om att kärlekens band aldrig kan klippas av, de sträcker sig bortom tid och rum. Våra älskade är aldrig mer än en tanke bort, de finns vid vår sida så länge vi minns dem i våra hjärtan.

Det var ett vackert och värdigt slut för en själ som så osjälviskt gett av sin glädje och trofasthet under hela sitt liv.

 

Nu är det tid för att få sörja, få gråta och minnas. Sedan blir livet ljust igen och nya hundar kommer in i vårt liv.

Nikita, i himlen väntar många hundkompisar på dig.

Anneli

Annonser

7 reaktioner på ”Ett svårt beslut

  1. Så fint skrivet! Jag har aldrig ägt en hund själv men människor runt mig har hundar så jag kan förstå bandet mellan en ägare och hund!
    Jag hoppas dina svärföräldrar söker tröst i familjen och lär sig att leva med minnet av deras älskade hund!

    Liked by 1 person

  2. Det är ett fruktansvärt beslut man måste ta när ens hund inte orkar mer. Jag har nästan alltid haft hund och de senaste 18 åren har vi haft tre. Fyra stycken har fått gå över regnbågsbron och jag saknar varenda en av dem. Men då vi alltid tagit omplaceringar så känner jag att vi gett dem ett bra liv. När en fått somna in har vi skaffat en ny. Alltid tre i vår flock av djur.

    Liked by 1 person

    1. Åh så fint beskrivit! Och så fint av er att hjälpa på det sättet. Det är nog så att när man väl vet hur det är att ha hund vill/ kan man inte vara utan. Så klart jobbigt ett tag men sen,som alltid, blir det bättre igen. Tack för din kommentar. Ha en bra vecka!

      Liked by 1 person

  3. Så fantastiskt du skriver, först tänkte jag bara skumma för jag har haft hund som vi fick låta gå vidare och jag bölar så fort jag läser om andras hundar som går vidare. Men din text den var så himla bra. Tack för att du delade dina tankar och så rätt du har i dina tankar. Kram ❤

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s