Spadag och bak

7938

Idag är det åter jobbdag efter några dagar hemma.

Jag arbetar som samordnare på ett demensboende och ett korttidsboende.Jag koordinerar sjukvårdsinsatser och schemaläggning samt svarar i telefon.

En sak som jag tycker om att göra är att organisera och planera aktiviteter till de boende.

Tyvärr finns det inte tid för vårdpersonalen att göra så mycket aktiviteter som behövs och som dom skulle vilja. Det finns inte längre någon särskilt anställd personal på mina arbetsplatser som ordnar och fixar aktiviteter. Så nu under sommaren och hösten har vi försökt komma igång med mer regelbundna aktiviteter och ordnat ett aktiveringsombud på varje avdelning som har till uppgift att sysselsätta de boende. Det verkar funka bra och både personal och boende är positivt inställda till detta.

Men det sker fortfarande efter hur mycket tid det finns. Tyvärr är det så att undersköterskorna tvingas städa, tvätta, plocka undan, beställa varor, packa upp varor samtidigt som dom ska erbjuda en hög kvalitet på vården. Undersköterskor är utbildade med hög kompetens men det används inte. I alla fall inte på boenden där jag jobbar. Där har indragning av personal samt pengar gjort att nu jobbar undersköterskorna väldigt lite medicinskt och gör mycket få vårdinsatser. Hur är detta möjligt? Allt man hör från politiker är att vi måste få högre kvalitet på vården. Hur ska vi få det när vårdutbildad personal används som allt annat än vårdpersonal!

Ett jobb inom vården, oavsett utbildning, kräver mycket. Man ska kunna tänka och handla snabbt i alla situationer. Hela personen behövs tas om hand. Inte bara med fysiska eller psykiska aspekter. Det krävs ju även att man engagerar sig i deras intressen och välmående.

Det är så intressant att kunna prata om personens liv, arbete och intressen dom hade innan dom blev beroende av vård. I många fall kan man även uppehålla deras intressen på boendet. Eller i alla fall göra ett bra försök.

Jag tog mig tid idag till göra förfrågningar om vad som ville göras. (Ursäkta kollegor som anser att tiden inte finns, det är bara frågan om prioritering för mig.)

Det blev önskemål om bak och någon som ville måla sina naglar. baker-1194428_960_720

Så vi satte igång att baka muffins och jag fick hjälp av annan personal att måla naglar.

Vi hade en trevlig stund med bak, samtal och spa. Det krävs oftast inte mycket, men gör ett försök att höja någons livskvalitet. e45edbdc45a6934390bf8f856586bce8

Det ger så mycket för mig som personal också. Det är gemenskap det handlar om. Att kunna mötas i livets alla skeden.

Nu blir det muffins till kaffet!

Hur går det med ert läsande?

Ha en bra dag!

Anneli

Annonser

4 reaktioner på ”Spadag och bak

  1. Så härligt att höra om er spontana aktivitetsdag! Jag håller med fullständigt angående undersköterskan stora roll att ta hand om personer, jobbade många år inom vården tills jag gav upp! Pressen och stressen är oftast tung och jag kom ofta hem trött i både kropp och huvud! Nu jobbar jag inom barnomsorgen, men även där pågår indragning av personal och fler arbetsuppgifter och mer stress! Vi anordnar också så många kul aktiviteter vi kan, men ibland räcker ej tiden till! Jag hoppas politikerna en dag i framtiden visar all service yrkens personal den uppskattning vi alla förtjänar! Att ta hand om en människa, oavsett om de just börjat sitt liv eller är i slutet av det, är ett av de viktigaste jobb någon kan ha äran att få ta del av!
    Är dina nya lånade böcker bra?

    Liked by 1 person

  2. Vilket bra inlägg, du är helt klart på rätt plats i arbetslivet, tråkigt när omsorg urholkas av ekonomisk snålhet, det verkar ha drabbat hela vårdsvängen på många olika vis. På tal om böcker så läser jag mycket deckare, men just nu en nysläppt biografi om Karin Boye. Min mamma som bor på ett boende efter en stroke började prata om en nyskriven bok om en känd svensk författare, hon kom inte på namnet, men sa något om ”vägen är mödan värd” och då fattade jag att det var Boye. Så jag beställde boken på en gång till henne. Hon har läst mängder genom åren och lyssnar nu oftast på ljudböcker, men läser lite ännu. När boken kommer väger den hur mycket som helst, jag orkar inte lyfta den med en hand. Mamma är rullstolsbunden och halvsidigt förlamad efter stroken, så hon kan inte hålla i en så tung bok, inte tänkte jag på det när jag beställde den. Så nu läser jag boken och får hitta på en annan till henne.

    Liked by 1 person

    1. Tack för din fina kommentar. Alltid roligt att få feedback. Har du tänkt på att läsa för din mamma när du besöker henne? Det brukar bara uppskattat och blir en trevlig, nära stund tillsammans.
      Ha det så bra.
      Anneli

      Gilla

Kommentarer inaktiverade.